Broken links lessons

Introduktion till “Developmental problems” med kursledare John Terlinder, barnläkare.

Lägg tid på förberedelser och filma lugnt. Glöm inte att det är viktigare att komma igång än att det blir perfekt.

Vill du dela din inspelning på www.medster.se? Klicka här för info.

Listan på utrustning för att filma föreläsning med mobilen hittar du här på vår samarbetspartner Moderskeppets hemsida.

Börja gärna i klippet nedan, där du får du en liten introduktion till kursen och kursledaren Karin Engström. Sen är du redo att börja själva kursen, som består av tre moduler, eller avsnitt. Klicka på ”Expandera” för att se innehållet i varje avsnitt, dvs. fyra stycken videoklipp med tillhörande quiz, och ett batteri med instuderingsfrågor. Tanken är att momenten ska göras i den ordning de står, men du kan också hoppa fritt mellan olika moment och avsnitt som du vill. Du hittar länkar till lagtext och annat kursmaterial vid respektive klipp och vid instuderingsfrågorna. När du är klar med kursen, får du ett diplom, som intygar att du tagit del av alla moment. Vi är väldigt tacksamma om du också vill ta dig tid att besvara vår kursutvärdering som kommer sist i kursen.

De flesta frågor har alla kursdeltagare glädje av att få del av. Använd därför gärna knappen “Kursdiskussion” för att komma till vårt diskussionsforum, eller kommentera direkt under varje föreläsning.

Lycka till med kursen och tveka inte att höra av dig om du har frågor!

Välkommen till kursen Barnmedicin för allmänmedicinare!

Tveka inte att höra av dig under kursens gång om du har frågor eller medicinska synpunkter. Lycka till!

Kapitel 2, sida 9-26 AM

Förutom att läsa Lissauer behöver du öppna Rikshandboken BHV när du gör instuderingsfrågorna. Vi återkommer till den flera gånger under kursen. Inför din BVC-tjänstgöring är det en god investering att läsa samtliga artiklar på Rikshandboken. 

Anamnes, anamnes och anamnes. Det gäller även inom barnmedicin. Men hur får man en anamnes från ett barn som är rädd och ledset? Hur gör man för att undersöka ett barn som skriker?

Svaret är att man som doktor får det mycket lättare om man skapar ett lugn. Börja med att lugna dig själv – du kan det här – du hinner!
Lugna sedan föräldrarna. När föräldrarna lugnar sig lugnar sig ofta barnet.

Kapitlet om History and examination håller mycket hög kvalitet, så läs det noga. Jämför gärna med Rikshandboken för att få ytterligare beskrivningar. Att kunna få en anamnes (och göra en undersökning) är grunden för att du ska kunna möta barnen på din mottagning eller på BVC. Det blir så mycket lättare om man har grundläggande kunskaper om barns utveckling.

Sist har vi en föreläsning av Distriktsläkare Lars-Olof Johansson om att undersöka det lilla barnet på BVC. Föreläsningen bygger på hans forskning kring vilket bemötande som ger bästa möjliga förutsättningar för undersökning av barn. Föreläsningen är överkurs, den krävs inte för att du ska kunna svara på frågorna, men den är ett riktigt guldkorn!

Välkommen! Vi börjar med en överkurs.

Bläddra igenom sida 1-8 i kapitel 1. Klicka på “Markera som avklarad” när du är klar.

John Terlinder och Martin Lägervik om kapitel 3.

Del 4 i intervjun med BHV-sköterska Ann-Christine Anderson.

Socialstyrelsens dokument

• Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos
• Anvisningar för diagnosklassificering i öppenvård
• Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?
• Vem får ställa diagnos?

Det underlättar mycket för personalen om man distribuerar lathundar, som anger vilka diagnoser som är rimliga att använda inom respektive yrkesområde. Här följer ett par lathundar – de är fria att ladda ned. Du får använda dem och distribuera dem efter eget tycke, till exempel om du vill skriva dit er egen logga.

Lathundar för diagnossättning

Diagnossättning för sjuksköterskor

Diagnossättning för socionomer och psykoterapi

Diagnossättning för sjukgymnaster/fysioterapeuter

Diagnossättning för arbetsterapeuter

Diagnossättning för psykologer

Tips! Använd gärna lathundarna:
Diagnossättning för sjuksköterskor
Diagnossättning för socionomer och psykoterapi
Diagnossättning för sjukgymnaster/fysioterapeuter
Diagnossättning för arbetsterapeuter
Diagnossättning för psykologer

Kursledare

Kursledare Kjell Lindström, Distriktsläkare, har bland annat utbildat över 40 vårdcentraler i diagnossättning och ACG. Kursledaren John Terlinder, Barnläkare, har flera års erfarenhet från primärvården. Både John och Kjell har tidigare genomfört medicinska revisioner gällande diagnossättning och ACG.

Normalkurs eller överkurs?

Om du följer “normalkurs” får du se cirka 30 minuter föreläsningar + göra övningsfall på cirka 20 minuter. Då hoppar du över de lektioner som är markerade “överkurs” och klarmarkerar då dem direkt.

Vill du få lite mer bakgrund och djup? Genomför då samtliga lektioner inklusive överkurs. Då får du se 60 minuter föreläsningar + göra övningsfall på cirka 20 minuter.

Kan jag öka hastigheten på föreläsningarna?

Om du tycker att föreläsningarna går för långsamt kan du öka hastigheten genom att klicka på det lilla kugghjulet nere till höger i videorutan.

Vad händer när jag har gjort klart kursen?

När du har gjort klart alla delarna får du ett intyg att ladda ned. Kursen försvinner dock inte; om du vill återkomma veckor, månader eller år senare för att repetera innehållet loggar du in igen och kan göra kursen på nytt.

Kursen är uppbyggd genom avsnitt där du får gå igenom vanliga hälsoproblem hos utsatta barn. Vi belyser det ansvar du som vårdpersonal har och beskriver socialtjänstens arbete.  I slutet kommer du få med dig verktyg för att fortsätta diskutera tillsammans med dina kollegor på din arbetsplats.

Efter kursen kommer du ha mer kunskap om hälsa hos utsatta barn, känna dig tryggare i att göra orosanmälningar och få veta lite om vad som händer efter din anmälan. Som BVC sköterska har du möjlighet att göra skillnad genom att tidigt upptäcka och identifiera risker och hälsoproblem hos de barn du möter.

Ja, vilka barn lever i utsatthet egentligen? För att vi alla som går den här kursen ska ha samma förståelse är det viktigt att vi har en gemensam syn på begreppet utsatta barn. Lyssna därför på filmen med Frida och läs igenom de olika definitionerna som finns här nedan.

Under 2018 hade 70 000 barn i Sverige någon form av insats från socialtjänsten. Med största sannolikhet träffar du ofta utsatta barn i ditt arbete. Vår barnhälsovård i Sverige är unik då den når i stort sett alla barn och föräldrar. Även familjer med stora sociala problem.

Genom att så gott som alla familjer har en kontakt med er på BVC ända fram till förskoleåldern så är BVC s verksamhet accepterad oavsett föräldrarnas social bakgrund och tidigare erfarenheter av myndigheter. 

Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn, samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Källa: Rikshandboken BHV

Olika definitioner av barn i utsatthet

FN:s barnrättskommittés definition

Försummelse eller vanvård innebär, enligt FN:s Barnrättskommitté, att barnens fysiska och psykiska behov inte uppfylls, att de inte skyddas från fara, eller att de som är ansvariga för barnens omvårdnad inte utnyttjar befintliga resurser och tjänster även fast de har medel, kunskap och tillgång för att göra det (Källa: Barnafrid).

Fysiskt våld mot barn innefattar enligt FN:s barnrättskommitté all kroppslig bestraffning, alla former av tortyr, samt grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Att slå, sparka, nypa, skaka, klösa, lugga, bita, bränna, förgifta eller att försöka kväva ett barn är några exempel på fysiskt våld. Fysiskt våld innefattar också fysisk mobbning och pennalism utförd av vuxna och av andra barn. (Källa: Barnafrid)

Sexuella övergrepp mot barn innefattar enligt FN:s barnrättskommitté att förmå eller tvinga ett barn att delta i någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet, att använda sig av barn för kommersiellt sexuellt utnyttjande, att använda sig av barn för framställning av ljudinspelningar eller bilder av sexuella övergrepp på barn, barnprostitution, sexuellt slaveri, sexuellt utnyttjande i samband med resor och turism, trafficking (inom och mellan länder) och handel med barn för sexuella ändamål och tvångsäktenskap.(Källa: Barnafrid).

Med upplevt våld menas att barnet sett och/eller hört våld i hemmet. Även barn som förstått att våld ägt rum kan vara i stort behov av stöd och hjälp. 14 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och tre procent har gjort det upprepade gånger (Jernebro, Jansson, 2017). Många barn som upplever våld i familjen löper stor risk att själva utsättas för olika typer av våld, som fysisk misshandel och försummelse. (Barnafrid)

Socialstyrelsens definition 2013

”Begreppet barn som far illa innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. Det kan till exempel avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller problem i förhållande till sin familj, likaså om det blir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer. Vidare ingår barn och ungdomar som far illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende. Barn som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga eller från andra, samt barn med stora problem i skolsituationen föranledda av en social problematik kan också anses ingå i socialtjänstens målgrupp.”

Världshälsoorganisationen (WHO) definition

Begreppet barn som far illa har sitt ursprung i det engelska begreppet Child maltreatment som enligt WHO:s definition innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. 

Detta oavsett om det är avsiktligt eller oavsiktligt, har kulturella bakgrundsfaktorer eller beror på okunskap om barns behov.  Det behöver alltså inte handla om aktiva handlingar från föräldern.  Det är viktigt att alltid ha barnets bästa i tanken. Som hälso och sjukvårdspersonal känner man ofta med de här föräldrarna och har ofta förståelse för att de inte orkar med att tillgodose barnens behov , men det är viktigt att man inte tappar bort barnet och dess rättighet till ett bra liv.  Det är svårt att göra en enkel definition av begreppet barn som far illa.

Vad kan man säga utifrån det här? Jo, det är svårt att enkelt förklara begreppet utsatta barn.

Litteratur: Socialstyrelsen: Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Förhållanden under vilka barn kan fara illa s.31-40

Nu har vi kommit till avsnittet där vi ska förtydliga vad det innebär att ha en anmälningsplikt för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården.

2010 kom ungefär 140 000 anmälningar till Socialtjänstens kännedom, av dessa stod sjukvården för en mindre mängd.

I slutet av 2019 publicerade Socialstyrelsen sin första nationella sammanställning av orosanmälningar till landets socialtjänster. År 2018 gjordes 331 000 anmälningar – ca 1000 anmälningar varje dag. Av dessa anmälningar stod hälso – och sjukvården tillsammans med tandvården för ca 17 %. Läs sammanställningen i sin helhet här

Vilka har anmälningsplikt?

Detta beskrivs i Socialtjänstlagen, kapitel 14 och paragraf 1

1. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom
2. Andra myndigheter inom hälso och sjukvården , rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänst och kriminalvård
3. Anställda på sådana myndigheter som avses i 1 och 2 och
4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänstens område.

All personal som arbetar inom hälso- och sjukvård, skola, förskola, polis och rättsväsende har en skyldighet enligt lag att anmäla till socialtjänsten om man har misstanke om att ett barn som far illa. Anmälningsplikt gäller även exempel privata vårdcentraler och friskolor. Ideella verksamheter som exempel BRIS berörs inte. 

Du som BVC sköterska har ett personligt ansvar att anmäla om du misstänker att ett barn far illa. Exempel är om du träffar ett barn som en av dina kollegor har det övergripande ansvaret för och du blir orolig för hur barnet har det så är ansvaret att anmäla ditt. Du kan inte delegera det till din kollega. Eller om du och en läkare träffar ett barn tillsammans så kan du inte anta att det är upp till läkaren att eventuellt skicka en anmälan utan ni har båda lika stort ansvar och skyldighet att orosanmäla. 

Om föräldrar du träffar uttrycker behov av stöd och är motiverade kan du informera dem om möjligheten av söka stöd själva hos socialtjänsten.

Hur går en anmälan till?

Varje arbetsplats har olika rutiner på exakt hur man går tillväga. Kolla vad som gäller på din arbetsplats.

Socialtjänsten föredrar skriftliga anmälningar, men vid akuta anmälningar kan en anmälan per telefon kompletteras med en skriftlig anmälan i efterhand.

Det är inte möjligt att göra en anonym anmälan. 

Riktlinjer

Det är du som arbetar nära familjen som ofta har mest kunskap och insikt i hur barnets hälsa ser ut och hur familjens kontakt med barnhälsovården har varit. Har familjen uteblivit från besök så finns det ju som du vet tydliga riktlinjer i Barnhälsovårdsprogrammet ang anmälan. Barn har rätt till förebyggande hälso och sjukvård enligt barnkonventionen och du som arbetar inom barnhälsovården har ett ansvar att barnet får den vård det har rätt till. 

Det är inte möjligt att säga exakt när man ska anmäla men lagen är tydlig i att en anmälan skall ske vid enbart en misstanke om att barn far illa. 

Anmälan skall göras genast. Det innebär att man inte ska dröja med att anmäla. Det är viktig framförallt för små barn då det händer mycket i ett barns utveckling på kort tid. Du har möjlighet att diskutera tillsammans med socialtjänsten utan att utge barnets identitet men det får inte ersätta och/eller fördröja en anmälan.

I lagen står det också tydligt att det inte krävs några bevis för att en anmälan skall göras och att det är socialtjänstens arbete att utreda och avgöra allvaret i barnets situation. Det innebär att du som personal inte ska behöva fundera på om din anmälan är korrekt eller inte. Det är inte ditt jobb. 

Utifrån mina erfarenheter är det så att det som hälso och sjukvården ser är ofta toppen på isberget. Det finns ofta många andra områden som också är eftersatta för barnet.

Frida Tilstam, Barnsjuksköterska

Andra viktiga saker att känna till om anmälningsplikt är att det är viktigt att göra en anmälan även om du tror eller vet att barnet redan har en kontakt med socialtjänsten. Skyldigheten att anmäla gäller även då. Det är viktigt för socialtjänstens arbete att få veta om barnet fortsätter fara illa eller om något nytt inträffar. Den informationen kan ha stor påverkan på socialtjänstens möjligheter att agera. Exempel på konsekvenser jag har sett är att man som hälso- och sjukvårdspersonal läser i en journal att en anmälan är gjord tidigare och därför väljer att avstå. För socialtjänstens del innebär det att man kanske tror att läget är stabilt då inga nya anmälningar kommer in. Eller så kanske man inte ens gjorde en utredning vid första anmälan eller man kan ha avslutat kontakten.

Socialtjänsten har, utan hinder av sekretess, möjlighet att informera dig om huruvida utredning har inletts eller inte efter att du gjort en anmälan. Om du inte får den återkopplingen kan du själv kontakta socialtjänsten och fråga. Du har däremot inte rätt att, utan vårdnadshavarens samtycke, få annan information under utredningstiden. När du gjort en anmälan kan socialtjänsten bjuda in dig till ett möte tillsammans med socialtjänsten och föräldrarna om det anses lämpligt utifrån barnets bästa.

Hur bör jag göra?

Anmälningsplikten är Sekretessbrytande vilket innebär att du får lämna ut uppgifter till socialtjänsten för att dessa skall kunna utföra sitt arbete. Uppgiftsskyldigheten du har innebär att du behöver lämna uppgifter till socialtjänsten som kan vara av betydelse för deras utredning oavsett om du själv gjort anmälan eller inte, om socialtjänsten efterfrågar det.

Bör föräldrarna få reda på att du gjort en anmälan? Ja oftast. Har man en fin relation med familjen så tänker jag att man kan både förmedla sitt personliga ansvar och att man känner omsorg om familjen och vill att de skall ha det bra tillsammans. Målet att få familjen att fungera bättre och få stöd. Att informera om anmälan bidrar oftast i längden att familjen har ett större förtroende för fortsatt kontakt med barnhälsovården.

Handlar det om oro över eller misstanke om att ett brott som begåtts, exempelvis misshandel eller sexuella övergrepp så bör inte föräldrarna informeras då det kan försvåra kommande utredningar på socialtjänsten och för polis /åklagare.

Litteratur : Socialstyrelsens vägledning , Barn som far illa eller riskerar att fara illa sidan 18-29

För dig som vill läsa mer om samverkan för barns bästa finns det en vägledning här: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-8-1.pdf

Efter att socialtjänsten tagit emot en anmälan skickas alltid en bekräftelse på att anmälan tagits emot. Anmälan skall granskas skyndsamt för att avgöra om det finns ett behov av skydd för barnet en sk skyddsbedömning. En förhandsbedömning av anmälan skall göras inom 14 dagar. Då kan socialtjänsten kontakta den som anmält för att få kompletterande information. I bland hålls även ett möte tillsammans för att gå genom anmälan.

Målet med förhandsbedömningen är att avgöra om det finns anledning för Socialtjänsten att inleda en barnavårdsutredning. Om ett sådant beslut tas har Socialtjänsten 4 månader på sig att göra en kartläggning av hur barnet har det. Information inhämtas då från olika aktörer som har kunskap om barnets situation. Ex skola , sjukvård , anhöriga mfl.

Utredningen görs enligt en särskild modell som heter BBIC – Barns behov i centrum. I denna kartläggs barnets behov, föräldrarnas förmåga och hur miljön ser ut där barnet befinner sig. Socialtjänsten kartlägger vilka risk och skyddsfaktorer som finns och vilka behov barnet /familjen har.

Efter utredningen tar Socialtjänsten beslut om vilka insatser de kan erbjuda barnet och dess familj. Det kan handla ex om öppenvårdsinsatser som ges av kommunen eller kontakt med sjukvårdande instanser som ex BUP. Utredningen kan även avslutas utan några vidare insatser . Föräldrarna måste ge sitt samtycke till de insatser som Socialtjänsten erbjuder för att dessa skall påbörjas då socialtjänstlagen bygger på frivillighet.

Du kan läsa hela dokumentet i sin helhet på socialstyrelsens hemsida.

Om familjen säger nej till insatser och socialtjänsten bedömer att det finns en risk för barnets hälsa eller utveckling så kan socialnämnden ansöka om vård enligt Lagen om vård av unga – LVU. Bedömer man att insatserna måste ges skyndsamt så kan socialnämnden själva besluta om ett akut omhändertagande men måste därefter skicka in en ansökan till Förvaltningsrätten som fattar beslut om fortsatt vård enligt LVU.

Barn som lever i utsatta livssituationer har fler hälsoproblem , både fysiska och psykiska än jämnåriga. 2015 genomfördes en studie av 120 barn som genomgått en barnavårdsutredning via socialtjänsten. Syftet med studien var att beskriva dessa barns hälsa och ohälsa,öka förståelsen för deras hälsosituation samt att öka kunskapen om vilken vård som barnen behöver. Läs studien i sin helhet här

Några exempel på resultat från studien:
• Andelen barn i studien som genomfört hörsel- och synundersökningar
samt de allmänna vaccinationer som erbjuds alla barn i Sverige låg långt
under andelarna för alla barn i landet.
• Förekomsten av allergirelaterade sjukdomar var vanlig i alla åldersgrupper
och på betydligt högre nivå än motsvarande tillgängliga nationella data.
• Mer än en tredjedel av barnen i åldrarna 7–18 år hade övervikt eller fetma.
• Den förebyggande tandhälsovården var kraftigt eftersatt bland barnen.
Cirka hälften av barnen i skolåldern hade uppenbart behov av tandläkarbehandling på grund av karies.
• Hög förekomst av psykisk ohälsa hos de 120 barn som ingår i studien.
Större förekomst av psykisk ohälsa hos pojkarna än hos flickorna. Mer än
hälften av barnen hade minst en indikation på psykisk ohälsa och nästan
en femtedel av dem hade minst tre indikationer på psykisk ohälsa.
• 30 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna hade indikationer på
hyperaktivitet eller uppmärksamhetsproblem.
• Endast vart fjärde barn med minst en indikation på psykisk ohälsa hade
kontakt med barnpsykiatrin.
• Totalt remitterades vartannat barn för fortsatt utredning och vård till somatisk mottagning eller till BUP, varav 80 procent hade fysiska symtom.
Många barn behövde flera remisser.

“Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn, samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö”.

Barn är beroende av vuxna för att utvecklas, både fysiskt och psykiskt. Jag (Frida) intervjuar Annika Holm som är barnpsykolog.

Ungefärliga tidshänvisningar som kan vara till hjälp

1:00 Vad är Anknytning?
3:20 Olika anknytningsmönster
8:33 Anknytningsproblem, ex egna traumaproblematik

0:01 Hur kan man upptäcka barn som mår dåligt?
3:50 I vilka speciella situationer kan du som BVC sköterska uppmärksamma barnens situation?
6:16 Varför är det så viktigt att upptäcka barn tidigt, vad kan hända om man inte upptäcker barn tidigt?
9:00 Vad du kan tänka på när du möter föräldrar.
10:36 Sammanfattning

Inom hälso- och sjukvården vet man att det är viktigt att barn får goda vanor tidigt i livet. Exempel kan vara matvanor, tandborstning och motion då de hälsoproblem barn får i tidig ålder kan kvarstanna in i vuxenlivet. Forskning visar tydligt hur viktigt det är att sätta in tidiga åtgärder för att förhindra lidande och stora hälsoproblem senare i livet.

Barn behöver även vuxna för att utvecklas och må bra psykiskt. Hjärnans utveckling är beroende av och påverkas av samspel med andra människor- särskilt under de första levnadsåren. De delar av barnets hjärna som aktiveras kommer att utvecklas medan de delar som inte stimuleras inte kommer att utvecklas i samma grad. Barns hjärnor är känsliga för stress och när barn utsätts för jobbiga händelser behöver de ,vuxna för åter känna trygghet.

Långvarig stress hos barn medför en förändring i barnets hormonsystem , immunförsvar och till och med i hjärnans struktur. Detta kan på sikt ge en betydande risk för olika typer av hälsoproblem.

På 1990 talet genomfördes en stor studie som kom att kallas “The ACE study” ( Adverse child experience). I studien undersöktes kopplingen mellan utsatthet i barndomen och påverkan på hälsa, social situation och ekonomi senare i livet. Resultatet visade att om barn utsattes för ex försummelse, misshandel eller växte upp med en förälder med psykisk ohälsa så gav det betydande fysiska och psykiska hälsoproblem i vuxen ålder. I studien mättes upplevelsen av 10 st olika faktorer. Se lista nedan.

1. Psykisk misshandel
2. Fysisk misshandel
3. Sexuella övergrepp
4. Psykisk försummelse
5. Fysisk försummelse
6. Bevittnat våld mot förälder
7. Missbruk i hemmet
8. Psykisk sjukdom hos förälder
9. Separation eller förlust av förälder
10. Förälder som är frihetsberövad

Om en person rapporterar upplevelsen av 4 av 10 faktorer, finns en riskökning att i vuxen ålder drabbas på följande sätt:

• 160% Diabetes
• 220% Ischemisk hjärtsjukdom (minskad blodtillförsel)
• 240% Stroke
• 390% Kronisk bronkit
• 490% Depression senaste året
• 760% Alkoholism
• 1030% Injektionsmissbruk
• 1220% Suicidförsök
Om en person har 6 av 10 faktorer, då kan det vara så mycket som 20 års kortare beräknad livslängd.

I videon pratar Barnläkaren Nadine Burke Harris om “the ACE studie” och om sitt arbete med barn i ett utsatt område i San Francisco.

Här är en kortfilm om konsekvenser av utsatthet.

Wow, nu har du kommit igenom hela kursen!

Jag hoppas att du känner att du lärt dig mycket under vägen och skapat ett intresse att vilja lära dig mer.

Om det bara är något du tar med dig från kursen så hoppas jag att det är följande:

• Det är svårt att ringa in vilka barn som riskerar att fara illa och det är inte ditt  jobb att bedriva en utredning.
  Kom ihåg: Ställ dig frågan – får barnet sina behov tillgodosedda?  

• Det finns olika riskfaktorer, information som du får redan innan barnen skrivs in på BVC, vissa redan vid inskrivning och andra dyker upp längs vägen. Ha detta i åtanke när du träffar en ny familj. 
  
• Som BVC sköterska har du en god möjlighet att skapa en relation med de familjer du träffar, ta vara på den! Var nyfiken och ställ frågor! Visa att du har ett intresse över hur familjen har det. 

• I kursen har jag pratat mycket om vad vi kan se genom att titta på barnen. Genom att se hur föräldern agerar så får vi mycket information om hur det fungerar hemma. Lämnar föräldern barnet på skötbordet på BVC – då har föräldern säkert svårt att förutse risker hemma också. Notera hur föräldern pratar om sitt barn – det speglar hur denne ser på barnet i allmänhet. 

• Det finns en stark koppling mellan barnens hälsa och hur barnen kommer må i framtiden. De hälsovanor som barnet får följer med barnet in i vuxenlivet. 

• Den skadliga stress som det innebär för ett litet barn att leva i en utsatt miljö kan på sikt leda till allvarliga sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar men även psykiska sjukdomar.  

• Tips till er på BVC är att prata med kollegor – ta hjälp av varandra – diskutera svåra fall tillsammans. Många har redan ett bra samarbete med socialtjänsten i kommunen – lär känna varandra och utveckla ert samarbete. Skickar även med en påminnelse om på hur viktig eran dokumentation är! Både i ert dagliga arbete och för den som kommer läsa det framöver. Socialtjänsten använder eran dokumentation som en del i sina utredningar om hur barnet har det.

Genom att du gått denna kurs har du gjort ett val att lära dig mer vilket är jättebra! Fortsätt vara nyfiken och utveckla dig i din yrkesroll. Ditt jobb är viktigt!

Här kommer mina tips på vidare läsning, för dig som vill förkovra dig mer:

Barnafrid – Ett nationellt kunskaps center för våld mot barn
Att upptäcka omsorgssvikt hos förskolebarn – Sammanställning från Stiftelsen allmänna barnhuset
BBIC Grundbok Handbok i Barnavårdsutredningar för socialtjänsten
Rädda Barnen podd – olika avsnitt om tema barn som far illa
Stiftelsen Allmänna Barnhuset– Statlig stiftelse som arbetar med att stärka utsatta barn

Och om du inte redan gör det, glöm inte att följa oss i sociala medier. På Facebook och LinkedIn får du ta del av spännande tips och vidareläsning. På Instagram får du följa med Medster i vardagen.

Introduktion till “Developmental problems and the child with special needs” med kursledare John Terlinder, barnläkare.

Sidan 161-163 i kapitel 10, Perinatal medicine, visar vad man tittar på vid nyföddhetsundersökningen på BB. Detta är viktig läsning då det ger bra information om vad du ska titta efter vid 6 veckors- undersökningen på BVC.

I övrigt kan du läsa kapitlet översiktligt då perinatala frågor är tämligen perifert som distriktsläkare. För den intresserade har vi låtit ett par quizfrågor stå kvar, men du blir godkänd oavsett svar eftersom det här quizet inte ger några poäng.

För den intresserade, se de svenska riktlinjerna för neonatal HLR på neohlrutbildning.se.

Introduktion till kapitel 12: Growth and puberty.

På tillvaxtkurvor.se finns de svenska tillväxtkurvorna i pdf-format fritt för användning. Skriv gärna ut och rita in på kurvorna. En kurva säger som bekant mer än tusen ord.

Kapitel 17 Respiratory Disorders är värt att lägga extra tid på. Barn med andningsbesvär är en av de vanligaste patientgrupperna på våra akutmottagningar och jourcentraler. Anamnes och status är som vanligt grunden, det ger mycket mer än t.ex. en pox-mätning. Men när det gäller barn i olika åldrar inträder här en svårighet, för hur bedömer man egentligen status när det gäller andningsarbete?

Man behöver helt enkelt träna sig för att kunna bedöma ett barns andningsarbete korrekt. Det måste du först och främst göra genom att träffa barn i verkligheten. En bra bit på väg kan man dock komma genom att läsa på och titta på filmade exempel. Därför har vi denna vecka tagit med korta filmer på barn som har andningsbesvär där du får träna dig på att bedöma deras andningsarbete.

Läs igenom kapitel 19, Kidney and urinary tract disorders, s. 344 – 365.

Kapitel 20, Genital disorders, s. 367-374 AM.

Ett kort men viktigt avsnitt. Rikshandboken BHV finns till din hjälp också.

Kapitel 21, Liver disorders, s. 375-384 AM.

Avsnittet presenteras av kursledare John Terlinder, barnläkare.

Kapitel 22 berör varje barnfamiljs verkliga mardröm. Cancer. Du lär dig känna igen tidiga tecken för att därmed förbättra deras chans till tidig diagnos. Idag är det också så att cancer inte längre är en dödsdom, väldigt många barn med cancer botas helt.

Att läsa: kapitel 22, Malignant disease, s. 385-400 AM.

Välkommen till ett avsnitt med spännande frågor kring pediatrisk hematologi!

För att klara frågorna räcker det med att läsa boken, s. 401-423. För er som är intresserade av att fördjupa er ytterligare så är de svenska vårdprogrammen inom pediatrisk hematologi matnyttig läsning och i den kliniska vardagen är det främst hit du ska vända dig när du handlägger verkliga patienter: Vårdprogram VPH.

Lycka till!
/Redaktörerna

Denna modul är överkurs. Läs kapitlet översiktligt/summary (kapitel 27, s. 472-481).

Quizet som följer får ni gärna göra, men frågorna ger inga poäng. Nedan följer introduktionen som vi ger till ST-läkare i Pediatrik.

Välkommen till en modul med spännande fall inom fältet metabola sjukdomar!

Frågorna är skrivna av Överläkare (Öl) John Terlinder, RJL och kvalitetsgranskade av Öl Annika Reims, DSBUS.

Boken ger en lite väl mager beskrivning av symptomen vid metabola sjukdomar, så för att klara denna vecka kan du även ha nytta av att titta på vademetab.org där det även finns en appversion att ladda ned.

Vid verkliga fall under jouren så finns en metaboljour att ringa, men innan du ringer är det bra om du orienterar dig genom att använda sajten ovan. Den är välbeprövad, ger en mycket bra och kortfattat vägledning och används ofta av svenska metabolläkare. Se inte minst “General clinical situations/The metabolic emergency”.

Lycka till!
/Redaktörerna

Introduktion till kapitel 29, Neurological disorders, med kursledare Martin Lägervik.

Via den här länken når du en testenkät om du vill titta på frågorna i lugn och ro.

Texten nedan kopierar du och mejlar till varje person som du vill ska fylla i enkäten.

Hej!
Du är en av 6 -12 personer som jag, [förnamn] [efternamn] skulle vilja be om hjälp med feed-back angående min roll som specialistläkare genom att fylla i en s.k. 360 graders utvärdering om mig. Jag har skickat den till flera olika yrkeskategorier. Just ditt svar är därför mycket värdefullt.

Alla svar är anonyma. Men text som du anger fritt kommer jag att kunna läsa ordagrant. Meningen är förstås inte att man ska ”gissa”. Kryssa i ”inte observerat” på alla frågor ni inte kan besvara. Som alltid är det begränsat hur mycket just du och jag har arbetat tillsammans men svara då på de delar som du har sett, hoppa över resten. Totalt, med 6 – 8 svarande, räknar man med att jag ändå ska få en någorlunda täckande bild av hur jag fungerar som specialistläkare och få tips om vilka områden jag kan utveckla.

Via den här länken når du en kort videoinstruktion och själva enkäten:

När de som ska utvärdera dig följer länken kommer de få se följande instruktionsfilm:

Här fyller du i din självskattning. Glöm inte att trycka på “Submit”

Välkommen till Pediatrikcirkeln för ST-pediatrik!

Kursprogrammet/lässchema

PC för ST-pediatrik är en mycket kunskapsintensiv kurs. Kursen bygger i stor utsträckning på egen inläsning. Ska samma mängd information förmedlas i en föreläsning uppfattar många att det tar för mycket tid. Därför har vi satsat hårt på innehållet och mindre på layout och videos. Vi lägger upp kortare introföreläsningar vissa veckor, men du måste varje vecka läsa läroboken för att kunna svara på frågorna.

Lärandemetoder:

• Strukturerad egen inläsning – du måste hålla tempot.
• Vi börjar varje område med en snabb, men medicinskt tät, översikt i form av Lissauer. Boken ersätter den traditionella föreläsningen.
• Du tränar dig att använda din nyvunna kunskap genom att lösa instuderingsfrågorna.
• Genom den kollegiala diskussionen om inläsningsmaterian och fallen får du flera vinklar och möjlighet att fråga redaktörerna specifika medicinska frågor (Barnläkare/Överläkare).

Varje vecka:

1. Läs veckans kapitel i Lissauer – det ger en bra översikt över området. 
2. Gör instuderingsfrågorna rörande Lissauer. Titta på feed-backen och länkarna.
3. Se eventuellt länkade föreläsningar.
4. Varje veckas frågor och länkar är öppna i tre veckor – så håll uppe läsdisciplinen!
5. Diskutera och kommentera fallen i forumet.

Välkommen till Barnmedicin för ST-läkare i pediatrik! (Tidigare Pediatrikcirkeln).

Allergisektionens vårdprogram är ovärderliga.
Se inte minst programmet om komjölksproteinallergi.
Texten om det ”nya” området allergena komponenter är väldigt bra – läs i vart fall inledningen.

Målbeskrivning Nefrologi

Artikelsamling Nefrologi

Svensk Barnnefrologisk Förening – Urinvägsinfektion (UVI) hos barn

Kapitel 1 och 2 kan tyckas väl basalt när man, som vi, är van vid att arbeta med barn. Men passa på att läsa och reflektera över den enorma påverkan som samhället har på barns hälsa.

Distriktsläkare Lars-Olof Johansson, som har forskat på bemötandet av små barn, ger en mycket bra genomgång och tips om hur man på ett bra sätt kan närma sig det lilla barnet på BVC. Det är precis lika aktuellt vid varje undersökning.

Vi har bifogat ett par föreläsningar/intervjuer med logoped Karolina Nilsson eftersom läroboken är mycket kortfattad kring språkutveckling. Det är viktigt att i alla fall ha en grundläggande förståelse för språkutvecklingen som barnläkare. Detta på grund av att det ofta är inom språkutvecklingen som vi först noterar eventuella avvikelser när det gäller utvecklingsförsening eller neuropsykiatriska handikapp. Om du redan kan området klickar du på “markera som avklarat” direkt, föreläsningarna är överkurs och krävs inte för att klara quizen.

Målbeskrivning Infektion och immunologi

Artikelsamling Infektion och immunologi

Allergisektionens vårdprogram är ovärderliga.
Se inte minst programmet om komjölksproteinallergi.

Regions Stockholms dokument om allergena komponenter är väldigt bra. Även om du inte kommer syssla primärt med allergidiagnostik, behöver du i vart fall ha läst inledningen så att du är uppdaterad på vad allegena komponenter egentligen är för något.

Här når du målbeskrivningen för Kardiologi.

Här når du artikelsamlingen om kardiologi.

Svensk Barnnefrologisk Förening – Urinvägsinfektion (UVI) hos barn

Flera har tidigare påpekat att vi har för lite om kvinnliga genitalia, se därför gärna denna länk https://emedicine.medscape.com/article/954024-overview#a1

 Rikshandboken BHV finns till din hjälp också.

Välkommen till en vecka med spännande frågor kring pediatrisk hematologi!

För att klara veckans quiz räcker det med att läsa boken.

I den kliniska vardagen är det dock främst hit du ska vända dig när du handlägger verkliga patienter:

Vårdplaneringsgruppen för Pediatrisk Hematologi – Vårdprogram VPH

Lycka till!
/Redaktörerna

Välkommen till ett avsnitt med spännande fall inom fältet metabola sjukdomar!

Boken ger lite väl mager beskrivning av symptomen vid metabola sjukdomar, så för att klara denna vecka kan du även ha nytta av att titta på: http://www.vademetab.org/  Där finns även en appversion att ladda ned.

Vid verkliga fall under jouren så finns en metaboljour att ringa, men innan du ringer är det bra om du orienterar dig genom att använda sajten ovan. Den är välbeprövad och används ofta av svenska metabolläkare. Den ger mycket bra och kortfattat vägledning.  Se inte minst “General clinical situations/The metabolic emergency”.

Det här avsnittet är tunt i läroboken och vi har därför valt att komplettera med en ganska omfattande föreläsningsserie. Om du deltar i läsecirkeln är det inte meningen att du ska hinna ta dig igenom alla avsnitt just denna vecka, utan ta dem lite stegvis under årets gång. Flera delar lämpar sig väl för gruppdiskussioner.

Denna vecka behandlar den initiala handläggningen av några urakuta tillstånd. Andra aspekter på vissa av tillstånden kommer att tas upp senare i boken.

Nedan kan du se ett inspelat webbinarium med professor Jonas Ludvigsson, Daniel Gedeborg och med barnläkare John Terlinder. “Att handlägga det okända – hur leder barnläkaren ett team i akuta situationer?”

Välkommen till Perinatalveckan! 

Denna vecka ingår ett fåtal frågor som rör Neonatal HLR och då rekommenderar vi att man läser och följer de svenska riktlinjerna för neonatal HLR som ni hittar på neohlrutbildning.se.

Utgå i varje fallbeskrivning från Neo – HLR Schemat:

Här presenterar vi tre avsnitt gjorda av neonatolog Per Odelberg Johnsson. I del 4 går Per Odelberg igenom fall A10 från perinatalavsnittet. Om du själv löser fallet innan blir det mest lärorikt.

Målbeskrivning neonatologi

Artikelsamling

Hej!

Välkommen till denna vecka som behandlar tillväxt. På tillvaxtkurvor.se finns de svenska tillväxtkurvorna i pdf-format fritt för användning. Skriv gärna ut och rita in på kurvorna. En kurva säger som bekant mer än tusen ord.

Den här kortpresentationen visar vi i BHV-kursen för distriktsläkare, men jag tror att även du kan har glädje av den:

Hoppas du har kul med frågorna och lycka till!

Den här kortintroduktionen har vi med i BHV-utbildningen för distriktsläkare. Jag tycker att den platsar även här, eftersom vi som barnläkare lite för lätt glömmer bort matningens betydelse för anknytningen…

Se instruktionsfilm “Vår lärandemetod”

PC för Sjuksköterskor är en mycket kunskapsintensiv kurs. Kursen bygger i stor utsträckning på egen inläsning. Ska samma mängd information förmedlas i en föreläsning uppfattar många att det tar för mycket tid. Därför har vi satsat hårt på innehållet i frågorna och mindre på layout och videos. Vi lägger upp kortare introföreläsningar vissa veckor, men varje vecka måste du läsa i läroboken för att klara fallen.

Vi har medvetet valt att fokusera på medicinsk fördjupning och inte omvårdnad. Detta då vi inför kursens skapande intervjuade en rad sjuksköterskor som hade gått barnvidareutbildning på olika orter i landet – och alla sa att det de saknade mest under den utbildningen var medicinsk fördjupning och förståelse. Men vi vill ändå skicka med er en snabbrepetition av omvårdnadsgrunderna genom att låta dig lyssna till professor och barnsjuksköterska Karin Enskär som har en föreläsningsserie i “Kapitel 5 – Care of the sick child”. Den är så pass omfattande att att du lämpligen tar “Kapitel 5” som en strimma under kursens gång och lyssnar på en föreläsning i taget.

Börja alltid med kapitel/modul 1-3. Därefter påbörjar du aktuell veckas modul enligt  kursprogrammet/lässchema. Du fortsätter sedan kapitel för kapitel, och kommer på så sätt när kurstiden är slut ha gått igenom all information.

Lärandemetoder:

• Strukturerad egen inläsning – du måste hålla tempot.
• Vi börjar varje område med en snabb, men medicinskt tät, översikt i form av Lissauer. Boken ersätter den traditionella föreläsningen.
• Du tränar dig att använda din nyvunna kunskap genom att lösa instuderingsfrågorna. Klarar du inte testet en vecka? Oroa dig inte, du får ett nytt försök direkt
• Genom den kollegiala diskussionen om inläsningsmaterian och fallen får du flera vinklar på hur situationer och frågor kan bedömas. Här får du också möjlighet att fråga redaktörerna (barnsjuksköterska /barnläkare) medicinska frågor direkt.

Varje vecka

1. Läs veckans kapitel i Lissauer – det ger en bra översikt över området. 
2. Gör instuderingsfrågorna rörande Lissauer. Titta på feed-backen och länkarna.
3. Se eventuellt länkade föreläsningar.
4. Diskutera och kommentera fallen i kommentarsfälten.

Tveka inte att höra av dig vid frågor eller medicinska synpunkter! Lycka till!

Välkommen!

Anamnesen (sjukhistorien) är det fortfarande sjukvårdens allra viktigaste instrument för att vi ska hamna rätt. Den är mycket viktigare än labbprover och mätningar. Men hur får man en anamnes från ett barn som är rädd och ledset? Hur gör man för att undersöka ett barn som skriker?

Svaret är att man får det mycket lättare om man skapar ett lugn. Börja med att lugna dig själv – du kan det här – du hinner!
Lugna sedan föräldrarna.
När föräldrarna lugnar sig lugnar sig ofta barnet.

Kapitlet om History and examination håller mycket hög kvalitet. Att kunna få en anamnes (och göra en undersökning) är grunden för att du ska kunna göra ditt jobb med barnen på akutmottagning, avdelning eller på BVC.

Vi kommer gå igenom barnets normala utveckling ytterligare i kapitel 3. I kapitel 10 kommer vi gå igenom BB-undersökningen/6-veckors undersökningen i detalj.

Titta gärna igenom föreläsningen “Det lilla barnet…” med Distriktsläkare Lars-Olof Johansson, där han utifrån sin forskning ger ett par riktigt bra tips om hur man bemöter och får en bra undersökningssituation för det lilla barnet på BVC. Tipsen är precis lika värdefulla för sjuksköterskor och läkare som arbetar i slutenvården (Föreläsningen är överkurs och krävs inte för att klara frågorna)

Kapitel 2, sida 9-26 AM

Förutom att läsa Lissauer behöver du öppna Rikshandboken BHV när du gör instuderingsfrågorna. Vi återkommer till den flera gånger under kursen. Inför din BVC-tjänstgöring är det en god investering att läsa samtliga artiklar på Rikshandboken.

Anamnes, anamnes och anamnes. Det gäller även inom barnmedicin. Men hur får man en anamnes från ett barn som är rädd och ledset? Hur gör man för att undersöka ett barn som skriker?

Svaret är att man som doktor får det mycket lättare om man skapar ett lugn. Börja med att lugna dig själv – du kan det här – du hinner!
Lugna sedan föräldrarna. När föräldrarna lugnar sig lugnar sig ofta barnet.

Kapitlet om History and examination håller mycket hög kvalitet, så läs det noga. Jämför gärna med Rikshandboken för att få ytterligare beskrivningar. Att kunna få en anamnes (och göra en undersökning) är grunden för att du ska kunna möta barnen på din mottagning eller på BVC. Det blir så mycket lättare om man har grundläggande kunskaper om barns utveckling.

Föreläsningarna nedan om barns språkutveckling är intressanta och givande, men är överkurs.

Introduktion till “Developmental problems” med kursledare John Terlinder, barnläkare.

Det här avsnittet är tunt i läroboken och vi har därför valt att komplettera med en ganska omfattande föreläsningsserie. Om du deltar i läsecirkeln är det inte meningen att du ska hinna ta dig igenom alla avsnitt just denna vecka, utan ta dem lite stegvis under årets gång. Flera delar lämpar sig väl för gruppdiskussioner.

Se denna föreläsning om bedömning av akut sjuka barn.

Att handlägga det okända

Nedan kan du se ett inspelat webbinarium med professor Jonas Ludvigsson, Daniel Gedeborg och med barnläkare John Terlinder. “Att handlägga det okända – hur leder barnläkaren ett team i akuta situationer?” Webbinariet tar sin utgångspunkt ifrån primärjouren – men det är lika lärorikt att följa som sjuksköterska.

VLOG: Introduktion/kommentar till Child Protection av kursledare Mia Axén, Marlene Bruér och John Terlinder.

Bläddra förbi bilderna i boken och försök memorera utseendet. Rätt som det är träffar du ett av dessa barn i arbetet!

VLOG: Introduktion/kommentar till Genetics av kursledare Mia Axén, Marlene Bruér och John Terlinder.

Välkommen till Perinatalveckan! 

Denna vecka ingår ett fåtal frågor som rör Neonatal HLR och då rekommenderar vi att man läser och följer de svenska riktlinjerna för neonatal HLR som ni hittar på neohlrutbildning.se.

I boken läser du sida 142-165.

Introduktion till kapitel 12

Introduktion:

Kapitel 17 Respiratory Disorders är värt att lägga extra tid på. Barn med andningsbesvär är en av de vanligaste patientgrupperna på våra akutmottagningar och jourcentraler. Anamnes och status är som vanligt grunden, det ger mycket mer än t.ex. en pox-mätning. Men när det gäller barn i olika åldrar inträder här en svårighet, för hur bedömer man egentligen status när det gäller andningsarbete?

Man behöver helt enkelt träna sig för att kunna bedöma ett barns andningsarbete korrekt. Det måste du först och främst göra genom att träffa barn i verkligheten. En bra bit på väg kan man dock komma genom att läsa på och titta på filmade exempel. Därför har vi denna vecka tagit med korta filmer på barn som har andningsbesvär där du får träna dig på att bedöma deras andningsarbete.

Kapitel 18. Cardiac disorders. Läs kapitlet översiktligt, läs vid intresse summary och “Case History”. Inga frågor med poäng ställs till detta kapitel.

Istället får ni på nästa sida en länk till en föreläsning med fall som fokuserar på hur man kan använda anamnes, status och enkla undersökningar för att avgöra när man ska misstänka att ett barn har hjärtfel.

(överkurs) Inspelat webbinarium

Här når du inspelningen av webbinariet där barnkardiolog Ida Jeremiasen, barnhjärtinriktad barnläkare Mia Wede, barnkardiolog och bakjourskursgurun Daniel Holmgren diskuterar ett par klassiska kardiofall. Fallen tar perspektivet bakjour och primärjour, men det är lika lärorikt och spännande att följa med och lyssna som sjuksköterska.

Flera har tidigare påpekat att vi har för lite om kvinnliga genitalia, se därför gärna denna länk: emedicine.medscape.com/article/954024-overview#a1

Ett kort men viktigt avsnitt om könsstympning i Rikshandboken BHV finns till din hjälp också.

Kapitel 21 Liver disorders, s 375-384 AM.

Kapitel 22 berör varje barnfamiljs verkliga mardröm. Cancer. Du lär dig känna igen tidiga tecken för att därmed förbättra deras chans till tidig diagnos. Idag är det också så att cancer inte längre är en dödsdom, väldigt många barn med cancer botas helt.

Välkommen till ett avsnitt med spännande frågor kring pediatrisk hematologi!

Lycka till!
/Redaktörerna

Denna modul är överkurs. Läs kapitlet översiktligt/summary.

Välkommen till en modul med spännande fall inom fältet metabola sjukdomar!

Frågorna är skrivna av Överläkare (Öl) John Terlinder, RJL och kvalitetsgranskade av Öl Annika Reims, DSBUS.

Boken ger lite väl mager beskrivning av symptomen vid metabola sjukdomar, så för att klara denna vecka kan du även ha nytta av att titta på www.vademetab.org.  
Där finns även en appversion att ladda ned.

Vid verkliga fall under jouren så finns en metaboljour att ringa, men innan du ringer är det bra om du orienterar dig genom att använda sajten ovan. Den är välbeprövad och används ofta av svenska metabolläkare. Den ger mycket bra och kortfattat vägledning.  Se inte minst “General clinical situations/The metabolic emergency”.

Vi bjuder in till en föreläsning om selekterade populationer och risk/nytta bedömning av John Terlinder, Överläkare barnläkare.

Välkommen till Barnmedicin (tidigare Pediatrikcirkeln) för bakjourer, specialister och blivande bakjourer!

Öppna detta dokument:
Lagar och förordningar som rör Hälso och Sjukvården
Översiktsläs lagarna och förordningarna. Gå sedan vidare och lös instuderingsfallen.

Länkar till regionala PM

De regler du har att förhålla dig till för diagnossättning och registrering styrs ytterst av din regions lokala riktlinjer. Riktlinjerna ingår oftast som ett underlag i det avtal som din vårdcentral har med regionen. Riktlinjerna är väldigt lika varandra över landet, men skiljer i enstaka detaljer. Det är ganska vanligt att man som enskild läkare eller sjuksköterska inte håller med om någon/några av riktlinjerna – men när du väl ska registrera eller ställa en diagnos är du via vårdcentralens avtal skyldig att följa ert PM fullt ut oavsett vad du själv tycker. Läs därför din egen regions PM noga.

• Västra Götalandsregionens riktlinjer för diagnossättning och registrering
• Region Östergötlands riktlinjer för diagnossättning och registrering
• Region Skånes riktlinjer för diagnossättning och registrering
• (för administratörer Region Skåne) Regionala riktlinjer för registrering och kodning
• (för administratörer Region Stockholm) Regelverk för rapportering av vårdkontakter | Vårdgivarguiden
• (för administratörer Region Stockholm) Vårdinformatik Region Stockholm

Saknar du ditt pm? Mejla det till [email protected] så samlar vi det här.

John Terlinder, specialistläkare inom barnmedicin förklarar kort vad blodet har för betydelse för dig som personlig tränare eller massageterapeut.

Huden är mer komplex än man kan tro. Här kommer en grundkurs i hudens uppbyggnad.

Vi avslutar med ett viktigt avsnitt om hygien och smittskydd.

Här följer en pedagogisk populärvetenskaplig repetition av kroppens organ och de olika ord och indelningar som används inom sjukvården.

Instruktioner

• När du är färdig med en lektion/avsnitt, klicka på “markera som avklarad”.
• Tycker du att det går för långsamt? Klicka på kugghjulet längst ned till höger i spelaren – där kan du öka hastigheten.
• Har du frågor? Posta en kommentar/fråga direkt under respektive föreläsning. Vi svarar inom någon timme vardagar 08-17.
• I mobilvy navigerar du i kursen genom att klicka på menyn (de tre strecken uppe till vänster). Du ser här vilka lektioner du har kvar att göra.

Vi använder det moderna videokonferensverktyget Zoom. Här kan deltagarna träffas i smågrupper – med eller utan dig som kursledare. Fråga oss gärna om råd kring att skapa kortare utbildningsdagar och webbinarier för deltagarna i din kurs!

Gunnnar Akner och John Terlinder om kursen, del 1.

Gunnar och John om kursen, del 2.

Fyll gärna på nedan med dina egna kommentarer.

Inspelat webbinarium

Här når du inspelningen av webbinariet där barnkardiolog Ida Jeremiasen, barnhjärtinriktad barnläkare Mia Wede, barnkardiolog och bakjourskursgurun Daniel Holmgren diskuterar ett par klassiska kardiofall.

Gå alltid hit för att få den absolut senaste informationen: Folkhälsomyndigheten.

2020-03-12 ändrades riktlinjerna, man anger nu att det räcker med vätskeavvisande munskydd vid provtagning och vanligt vård. Klass FFP2 och FFP3 rekommenderas endast vid aerosolgenererande procedurer vid vård av patienter med misstänkt eller bekräftad covid19. Se sidan 4 i riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten ” Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av covid-19″:

Gå alltid hit för att få absolut senaste informationen: Folkhälsomyndigheten.

För riktlinjer om medicinsk handläggning – se WHO Case Management.

Bland WHO:s dokument vill vi särskilt lyfta fram detta: Clinical management of severe acute respiratory infection when novel coronavirus (nCoV) infection is suspected.

Tänk på att alla de vanliga sjukdomarna finns kvar! Glöm inte att patienten som kommer till dig kan vara påverkad första och främst av KOL, lunginflammation, hjärtsvikt, arytmi etc. Vi måste tänka precis lika differentialdiagnostiskt brett som innan Covid-19 dök upp.

När du gör fallen, så får du svara i form av fritextsvar. Direkt efter inlämnat svar får du mina och Jonas Ludvigssons förslag på handläggning/diskussionsunderlag. Efter sista svaret får du en länk och via den länken kan du se dina egna och andras svar. Men var inte orolig, du svarar helt anonymt, ingen kommer kunna koppla ditt svar till dig.

Gå alltid hit för att få absolut senaste informationen: Folkhälsomyndigheten.
Gå alltid in på ditt lokala smittskydds webbsida för att se aktuella riktlinjer.
För riktlinjer om medicinsk handläggning – se WHO Case Management.
Bland WHO:s dokument vill vi särskilt lyfta fram detta: Clinical management of severe acute respiratory infection when novel coronavirus (nCoV) infection is suspected
The Lancet har en bra samlingssida med artiklar här.
New England Journal of Medicine har en bra samlingssida med artiklar här.

Lärandemetod:

1. Ta del av ovanstående videoföreläsning/intervju.
2. Skriv ned dina egna tankar utifrån frågorna i quizen.
3. Ta del av andras funderingar om samma frågeställning genom att efter att du besvarat quizet gå till “svarsplanket” för att se dina kollegors svar.
4. Utifrån detta adderar du dina egna kommentarer och gör en syntes.
5. Bygg din egen ledarskapsmodell.

Ja, vilka barn lever i utsatthet egentligen? För att vi alla som går den här kursen ska ha samma förståelse är det viktigt att vi har en gemensam syn på begreppet utsatta barn. Lyssna därför på filmen med Frida och läs igenom de olika definitionerna som finns här nedan.

Under 2018 hade 70 000 barn i Sverige någon form av insats från socialtjänsten. Med största sannolikhet träffar du ofta utsatta barn i ditt arbete. Vår barnhälsovård i Sverige är unik då den når i stort sett alla barn och föräldrar. Även familjer med stora sociala problem.

Genom att så gott som alla familjer har en kontakt med er på BVC ända fram till förskoleåldern så är BVC s verksamhet accepterad oavsett föräldrarnas social bakgrund och tidigare erfarenheter av myndigheter. 

Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn, samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Källa: Rikshandboken BHV

Olika definitioner av barn i utsatthet

FN:s barnrättskommittés definition

Försummelse eller vanvård innebär, enligt FN:s Barnrättskommitté, att barnens fysiska och psykiska behov inte uppfylls, att de inte skyddas från fara, eller att de som är ansvariga för barnens omvårdnad inte utnyttjar befintliga resurser och tjänster även fast de har medel, kunskap och tillgång för att göra det (Källa: Barnafrid).

Fysiskt våld mot barn innefattar enligt FN:s barnrättskommitté all kroppslig bestraffning, alla former av tortyr, samt grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Att slå, sparka, nypa, skaka, klösa, lugga, bita, bränna, förgifta eller att försöka kväva ett barn är några exempel på fysiskt våld. Fysiskt våld innefattar också fysisk mobbning och pennalism utförd av vuxna och av andra barn. (Källa: Barnafrid)

Sexuella övergrepp mot barn innefattar enligt FN:s barnrättskommitté att förmå eller tvinga ett barn att delta i någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet, att använda sig av barn för kommersiellt sexuellt utnyttjande, att använda sig av barn för framställning av ljudinspelningar eller bilder av sexuella övergrepp på barn, barnprostitution, sexuellt slaveri, sexuellt utnyttjande i samband med resor och turism, trafficking (inom och mellan länder) och handel med barn för sexuella ändamål och tvångsäktenskap.(Källa: Barnafrid).

Med upplevt våld menas att barnet sett och/eller hört våld i hemmet. Även barn som förstått att våld ägt rum kan vara i stort behov av stöd och hjälp. 14 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och tre procent har gjort det upprepade gånger (Jernebro, Jansson, 2017). Många barn som upplever våld i familjen löper stor risk att själva utsättas för olika typer av våld, som fysisk misshandel och försummelse. (Barnafrid)

Socialstyrelsens definition 2013

”Begreppet barn som far illa innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. Det kan till exempel avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller problem i förhållande till sin familj, likaså om det blir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer. Vidare ingår barn och ungdomar som far illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende. Barn som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga eller från andra, samt barn med stora problem i skolsituationen föranledda av en social problematik kan också anses ingå i socialtjänstens målgrupp.”

Världshälsoorganisationen (WHO) definition

Begreppet barn som far illa har sitt ursprung i det engelska begreppet Child maltreatment som enligt WHO:s definition innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. 

Detta oavsett om det är avsiktligt eller oavsiktligt, har kulturella bakgrundsfaktorer eller beror på okunskap om barns behov.  Det behöver alltså inte handla om aktiva handlingar från föräldern.  Det är viktigt att alltid ha barnets bästa i tanken. Som hälso och sjukvårdspersonal känner man ofta med de här föräldrarna och har ofta förståelse för att de inte orkar med att tillgodose barnens behov , men det är viktigt att man inte tappar bort barnet och dess rättighet till ett bra liv.  Det är svårt att göra en enkel definition av begreppet barn som far illa.

Vad kan man säga utifrån det här? Jo, det är svårt att enkelt förklara begreppet utsatta barn.

Litteratur: Socialstyrelsen: Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Förhållanden under vilka barn kan fara illa s.31-40

Nu har vi kommit till avsnittet där vi ska förtydliga vad det innebär att ha en anmälningsplikt för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården.

2010 kom ungefär 140 000 anmälningar till Socialtjänstens kännedom, av dessa stod sjukvården för en mindre mängd.

I slutet av 2019 publicerade Socialstyrelsen sin första nationella sammanställning av orosanmälningar till landets socialtjänster. År 2018 gjordes 331 000 anmälningar – ca 1000 anmälningar varje dag. Av dessa anmälningar stod hälso – och sjukvården tillsammans med tandvården för ca 17 %. Läs sammanställningen i sin helhet här

Vilka har anmälningsplikt?

Detta beskrivs i Socialtjänstlagen, kapitel 14 och paragraf 1

1. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom
2. Andra myndigheter inom hälso och sjukvården , rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänst och kriminalvård
3. Anställda på sådana myndigheter som avses i 1 och 2 och
4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänstens område.

All personal som arbetar inom hälso- och sjukvård, skola, förskola, polis och rättsväsende har en skyldighet enligt lag att anmäla till socialtjänsten om man har misstanke om att ett barn som far illa. Anmälningsplikt gäller även exempel privata vårdcentraler och friskolor. Ideella verksamheter som exempel BRIS berörs inte. 

Du som BVC sköterska har ett personligt ansvar att anmäla om du misstänker att ett barn far illa. Exempel är om du träffar ett barn som en av dina kollegor har det övergripande ansvaret för och du blir orolig för hur barnet har det så är ansvaret att anmäla ditt. Du kan inte delegera det till din kollega. Eller om du och en läkare träffar ett barn tillsammans så kan du inte anta att det är upp till läkaren att eventuellt skicka en anmälan utan ni har båda lika stort ansvar och skyldighet att orosanmäla. 

Om föräldrar du träffar uttrycker behov av stöd och är motiverade kan du informera dem om möjligheten av söka stöd själva hos socialtjänsten.

Hur går en anmälan till?

Varje arbetsplats har olika rutiner på exakt hur man går tillväga. Kolla vad som gäller på din arbetsplats.

Socialtjänsten föredrar skriftliga anmälningar, men vid akuta anmälningar kan en anmälan per telefon kompletteras med en skriftlig anmälan i efterhand.

Det är inte möjligt att göra en anonym anmälan. 

Riktlinjer

Det är du som arbetar nära familjen som ofta har mest kunskap och insikt i hur barnets hälsa ser ut och hur familjens kontakt med barnhälsovården har varit. Har familjen uteblivit från besök så finns det ju som du vet tydliga riktlinjer i Barnhälsovårdsprogrammet ang anmälan. Barn har rätt till förebyggande hälso och sjukvård enligt barnkonventionen och du som arbetar inom barnhälsovården har ett ansvar att barnet får den vård det har rätt till. 

Det är inte möjligt att säga exakt när man ska anmäla men lagen är tydlig i att en anmälan skall ske vid enbart en misstanke om att barn far illa. 

Anmälan skall göras genast. Det innebär att man inte ska dröja med att anmäla. Det är viktig framförallt för små barn då det händer mycket i ett barns utveckling på kort tid. Du har möjlighet att diskutera tillsammans med socialtjänsten utan att utge barnets identitet men det får inte ersätta och/eller fördröja en anmälan.

I lagen står det också tydligt att det inte krävs några bevis för att en anmälan skall göras och att det är socialtjänstens arbete att utreda och avgöra allvaret i barnets situation. Det innebär att du som personal inte ska behöva fundera på om din anmälan är korrekt eller inte. Det är inte ditt jobb. 

Utifrån mina erfarenheter är det så att det som hälso och sjukvården ser är ofta toppen på isberget. Det finns ofta många andra områden som också är eftersatta för barnet.

Frida Tilstam, Barnsjuksköterska

Andra viktiga saker att känna till om anmälningsplikt är att det är viktigt att göra en anmälan även om du tror eller vet att barnet redan har en kontakt med socialtjänsten. Skyldigheten att anmäla gäller även då. Det är viktigt för socialtjänstens arbete att få veta om barnet fortsätter fara illa eller om något nytt inträffar. Den informationen kan ha stor påverkan på socialtjänstens möjligheter att agera. Exempel på konsekvenser jag har sett är att man som hälso- och sjukvårdspersonal läser i en journal att en anmälan är gjord tidigare och därför väljer att avstå. För socialtjänstens del innebär det att man kanske tror att läget är stabilt då inga nya anmälningar kommer in. Eller så kanske man inte ens gjorde en utredning vid första anmälan eller man kan ha avslutat kontakten.

Socialtjänsten har, utan hinder av sekretess, möjlighet att informera dig om huruvida utredning har inletts eller inte efter att du gjort en anmälan. Om du inte får den återkopplingen kan du själv kontakta socialtjänsten och fråga. Du har däremot inte rätt att, utan vårdnadshavarens samtycke, få annan information under utredningstiden. När du gjort en anmälan kan socialtjänsten bjuda in dig till ett möte tillsammans med socialtjänsten och föräldrarna om det anses lämpligt utifrån barnets bästa.

Hur bör jag göra?

Anmälningsplikten är Sekretessbrytande vilket innebär att du får lämna ut uppgifter till socialtjänsten för att dessa skall kunna utföra sitt arbete. Uppgiftsskyldigheten du har innebär att du behöver lämna uppgifter till socialtjänsten som kan vara av betydelse för deras utredning oavsett om du själv gjort anmälan eller inte, om socialtjänsten efterfrågar det.

Bör föräldrarna få reda på att du gjort en anmälan? Ja oftast. Har man en fin relation med familjen så tänker jag att man kan både förmedla sitt personliga ansvar och att man känner omsorg om familjen och vill att de skall ha det bra tillsammans. Målet att få familjen att fungera bättre och få stöd. Att informera om anmälan bidrar oftast i längden att familjen har ett större förtroende för fortsatt kontakt med barnhälsovården.

Handlar det om oro över eller misstanke om att ett brott som begåtts, exempelvis misshandel eller sexuella övergrepp så bör inte föräldrarna informeras då det kan försvåra kommande utredningar på socialtjänsten och för polis /åklagare.

Litteratur : Socialstyrelsens vägledning , Barn som far illa eller riskerar att fara illa sidan 18-29

För dig som vill läsa mer om samverkan för barns bästa finns det en vägledning här: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-8-1.pdf

Efter att socialtjänsten tagit emot en anmälan skickas alltid en bekräftelse på att anmälan tagits emot. Anmälan skall granskas skyndsamt för att avgöra om det finns ett behov av skydd för barnet en sk skyddsbedömning. En förhandsbedömning av anmälan skall göras inom 14 dagar. Då kan socialtjänsten kontakta den som anmält för att få kompletterande information. I bland hålls även ett möte tillsammans för att gå genom anmälan.

Målet med förhandsbedömningen är att avgöra om det finns anledning för Socialtjänsten att inleda en barnavårdsutredning. Om ett sådant beslut tas har Socialtjänsten 4 månader på sig att göra en kartläggning av hur barnet har det. Information inhämtas då från olika aktörer som har kunskap om barnets situation. Ex skola , sjukvård , anhöriga mfl.

Utredningen görs enligt en särskild modell som heter BBIC – Barns behov i centrum. I denna kartläggs barnets behov, föräldrarnas förmåga och hur miljön ser ut där barnet befinner sig. Socialtjänsten kartlägger vilka risk och skyddsfaktorer som finns och vilka behov barnet /familjen har.

Efter utredningen tar Socialtjänsten beslut om vilka insatser de kan erbjuda barnet och dess familj. Det kan handla ex om öppenvårdsinsatser som ges av kommunen eller kontakt med sjukvårdande instanser som ex BUP. Utredningen kan även avslutas utan några vidare insatser . Föräldrarna måste ge sitt samtycke till de insatser som Socialtjänsten erbjuder för att dessa skall påbörjas då socialtjänstlagen bygger på frivillighet.

Du kan läsa hela dokumentet i sin helhet på socialstyrelsens hemsida.

Om familjen säger nej till insatser och socialtjänsten bedömer att det finns en risk för barnets hälsa eller utveckling så kan socialnämnden ansöka om vård enligt Lagen om vård av unga – LVU. Bedömer man att insatserna måste ges skyndsamt så kan socialnämnden själva besluta om ett akut omhändertagande men måste därefter skicka in en ansökan till Förvaltningsrätten som fattar beslut om fortsatt vård enligt LVU.

Barn som lever i utsatta livssituationer har fler både fysiska och psykiska hälsoproblem än jämnåriga. 2015 genomfördes en studie av 120 barn som genomgått en barnavårdsutredning via socialtjänsten. Syftet med studien var att beskriva dessa barns hälsa och ohälsa, öka förståelsen för deras hälsosituation, samt att öka kunskapen om vilken vård som barnen behöver. Läs studien i sin helhet på Socialstyrelsen.se

Några exempel på resultat från studien:

• Andelen barn i studien som genomfört hörsel- och synundersökningar, samt de allmänna vaccinationer som erbjuds alla barn i Sverige, låg långt under andelarna för alla barn i landet.
• Förekomsten av allergirelaterade sjukdomar var vanlig i alla åldersgrupper, och på betydligt högre nivå än motsvarande tillgängliga nationella data.
• Mer än en tredjedel av barnen i åldrarna 7–18 år hade övervikt eller fetma.
• Den förebyggande tandhälsovården var kraftigt eftersatt bland barnen. Cirka hälften av barnen i skolåldern hade uppenbart behov av tandläkarbehandling på grund av karies.
• Hög förekomst av psykisk ohälsa hos de 120 barn som ingår i studien. Större förekomst av psykisk ohälsa hos pojkarna än hos flickorna. Mer än hälften av barnen hade minst en indikation på psykisk ohälsa, och nästan en femtedel av dem hade minst tre indikationer på psykisk ohälsa.
• 30 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna hade indikationer på hyperaktivitet eller uppmärksamhetsproblem.
• Endast vart fjärde barn med minst en indikation på psykisk ohälsa hade kontakt med barnpsykiatrin.
• Totalt remitterades vartannat barn för fortsatt utredning och vård till somatisk mottagning eller till BUP, varav 80 procent hade fysiska symtom. Många barn behövde flera remisser.

“Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn, samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö”.

Barn är beroende av vuxna för att utvecklas, både fysiskt och psykiskt. Jag (Frida) intervjuar Annika Holm som är barnpsykolog.

Ungefärliga tidshänvisningar som kan vara till hjälp

1:00 Vad är Anknytning?
3:20 Olika anknytningsmönster
8:33 Anknytningsproblem, ex egna traumaproblematik

0:01 Hur kan man upptäcka barn som mår dåligt?
3:50 I vilka speciella situationer kan du som BVC sköterska uppmärksamma barnens situation?
6:16 Varför är det så viktigt att upptäcka barn tidigt, vad kan hända om man inte upptäcker barn tidigt?
9:00 Vad du kan tänka på när du möter föräldrar.
10:36 Sammanfattning

Vi vet hur viktigt det är att barn får goda vanor tidigt i livet. Exempel kan vara matvanor, tandborstning och motion då de hälsoproblem barn får i tidig ålder kan följa med in i vuxenlivet. Forskning visar tydligt hur viktigt det är att sätta in tidiga åtgärder för att förhindra lidande och stora hälsoproblem senare i livet.

Barn behöver vuxna för att utvecklas och må bra psykiskt. Hjärnans utveckling är beroende av och påverkas av samspel med andra människor – särskilt under de första levnadsåren. De delar av barnets hjärna som aktiveras kommer att utvecklas, medan de delar som inte stimuleras inte kommer att utvecklas i samma grad. Barns hjärnor är känsliga för stress, och när barn utsätts för jobbiga händelser behöver de vuxna för att återigen känna trygghet.

Långvarig stress hos barn medför en förändring i barnets hormonsystem, immunförsvar och till och med i hjärnans struktur. Detta kan på sikt ge en betydande risk för olika typer av hälsoproblem.

The ACE study

Under 1990-talet genomfördes en stor studie som kom att kallas “The ACE study” (Adverse Childhood Experiences Study). I studien undersöktes kopplingen mellan utsatthet i barndomen och påverkan på hälsa, social situation och ekonomi senare i livet. Resultatet visade att om barn utsattes för t.ex. försummelse, misshandel, eller växte upp med en förälder med psykisk ohälsa, så gav det betydande fysiska och psykiska hälsoproblem i vuxen ålder.

I studien mättes upplevelsen av 10 st olika faktorer:

1. Psykisk misshandel
2. Fysisk misshandel
3. Sexuella övergrepp
4. Psykisk försummelse
5. Fysisk försummelse
6. Bevittnat våld mot förälder
7. Missbruk i hemmet
8. Psykisk sjukdom hos förälder
9. Separation eller förlust av förälder
10. Förälder som är frihetsberövad

Om en person rapporterar upplevelsen av 4 av 10 faktorer, finns en riskökning att i vuxen ålder drabbas på följande sätt:

• 160% Diabetes
• 220% Ischemisk hjärtsjukdom (minskad blodtillförsel)
• 240% Stroke
• 390% Kronisk bronkit
• 490% Depression senaste året
• 760% Alkoholism
• 1030% Injektionsmissbruk
• 1220% Suicidförsök
Om en person har 6 av 10 faktorer kan det handla om så mycket som 20 års kortare beräknad livslängd.

I videon pratar Barnläkaren Nadine Burke Harris om “The ACE Study” och om sitt arbete med barn i ett utsatt område i San Francisco.

Här är en kortfilm om konsekvenser av utsatthet.

Wow, nu har du kommit igenom hela kursen!

Jag hoppas att du känner att du lärt dig mycket under vägen och skapat ett intresse att vilja lära dig mer.

Om det bara är något du tar med dig från kursen så hoppas jag att det är följande:

• Det är svårt att ringa in vilka barn som riskerar att fara illa och det är inte ditt  jobb att bedriva en utredning.
  Kom ihåg: Ställ dig frågan – får barnet sina behov tillgodosedda?  

• Det finns olika riskfaktorer, information som du får redan innan barnen skrivs in på BVC, vissa redan vid inskrivning och andra dyker upp längs vägen. Ha detta i åtanke när du träffar en ny familj. 
  
• Som BVC sköterska har du en god möjlighet att skapa en relation med de familjer du träffar, ta vara på den! Var nyfiken och ställ frågor! Visa att du har ett intresse över hur familjen har det. 

• I kursen har jag pratat mycket om vad vi kan se genom att titta på barnen. Genom att se hur föräldern agerar så får vi mycket information om hur det fungerar hemma. Lämnar föräldern barnet på skötbordet på BVC – då har föräldern säkert svårt att förutse risker hemma också. Notera hur föräldern pratar om sitt barn – det speglar hur denne ser på barnet i allmänhet. 

• Det finns en stark koppling mellan barnens hälsa och hur barnen kommer må i framtiden. De hälsovanor som barnet får följer med barnet in i vuxenlivet. 

• Den skadliga stress som det innebär för ett litet barn att leva i en utsatt miljö kan på sikt leda till allvarliga sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar men även psykiska sjukdomar.  

• Tips till er på BVC är att prata med kollegor – ta hjälp av varandra – diskutera svåra fall tillsammans. Många har redan ett bra samarbete med socialtjänsten i kommunen – lär känna varandra och utveckla ert samarbete. Skickar även med en påminnelse om på hur viktig eran dokumentation är! Både i ert dagliga arbete och för den som kommer läsa det framöver. Socialtjänsten använder eran dokumentation som en del i sina utredningar om hur barnet har det.

Genom att du gått denna kurs har du gjort ett val att lära dig mer vilket är jättebra! Fortsätt vara nyfiken och utveckla dig i din yrkesroll. Ditt jobb är viktigt!

Här kommer mina tips på vidare läsning, för dig som vill förkovra dig mer:

Barnafrid – Ett nationellt kunskaps center för våld mot barn
Att upptäcka omsorgssvikt hos förskolebarn – Sammanställning från Stiftelsen allmänna barnhuset
BBIC Grundbok Handbok i Barnavårdsutredningar för socialtjänsten
Rädda Barnen podd – olika avsnitt om tema barn som far illa
Stiftelsen Allmänna Barnhuset– Statlig stiftelse som arbetar med att stärka utsatta barn

Och om du inte redan gör det, glöm inte att följa oss i sociala medier. På Facebook och LinkedIn får du ta del av spännande tips och vidareläsning. På Instagram får du följa med Medster i vardagen.

Det finns mer att läsa om du vill

• Barn och mat: Livsmedelsverkets rekommendationer för barn
• Barn och sömn: Information från 1177 kring barns sömn
• Barn och säkerhet: Barn och ungas säkerhet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
• Barn och sjukvård: När barn blir sjuka – 1177
• Barns hälsa i Sverige: Publikationer från Folkhälsomyndigheten
• Barns språkutveckling: Info från Barnhälsovårdens program

“Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp eller kränkningar – men också när den vuxna försummar att tillgodose barnets grundläggande behov”. Socialdepartementet (2001).

Majoriteten av alla barn som växer upp i Sverige utsätts inte för något våld från vuxna under sin uppväxt, men forskning visar att 9% av barn i Sverige har varit utsatta för tre eller flera olika typer av våld. Våld mot barn är ett stort folkhälsoproblem och barn som utsätts för våld har en ökad risk både omedelbart och som vuxna att drabbas av fysiska, psykiska och beteendemässiga hälsoproblem. De löper också ökas risk att utsätta andra för våld.

Oavsett vilken typ av misshandel barn utsätts för så innebär det en risk för ohälsa. Barnen rapporterar enligt en undersökning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset oftare att de mår sämre eller dåligt, de har oftare psykosomatiska besvär och det är vanligare att de skadat sig själva eller försökt ta sitt liv. De barn som varit utsatta har ett högre bruk av tobak, alkohol och droger än andra barn under tonåren.

BRÅ – Statistik utifrån brottstyper – Barnmisshandel

2017 kom nya bestämmelser om hälsoundersökningar för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Regionerna ska på initiativ av socialnämden erbjuda placerade barn och unga en hälsoundersökning. Socialnämnden ansvarar för att barn som vårdas utanför det egna hemmet får den vård de är i behov av . Bakgrunden till de nya bestämmelserna är just kunskapen om att barn som växer upp i Socialtjänstens närhet har en sämre fysisk och psykisk hälsa.

Lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

1 §   Regionen ska, utöver vad som följer av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125), på initiativ av socialnämnden erbjuda en hälsoundersökning i anslutning till att vård utanför det egna hemmet av ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år inleds. Lag (2019:975).

2 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hälsoundersökningar. (Riksdagen)

Syftet med hälsoundersökningen är enligt 3 § att den ska ge underlag för:
• en medicinsk bedömning av behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård hos ett barn eller en ung person som vårdas utanför det egna hemmet,
• hur socialnämnden ska verka för att barnet eller den unge ska få sitt behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosett, samt
• hälso- och sjukvårdens och tandvårdens fortsatta kontakt med barnet eller den unge.
Undersökningen ska avse fysisk, psykisk och oral hälsa. Genom hälsoundersökningen ska även tecken på förekomsten av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning uppmärksammas (4 §). (Socialstyrelsen, 2020)

Läkarundersökningen enligt 32 § LVU syftar till:
att identifiera sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som kan ha betydelse för behovet av vård enligt LVU och för planering av vården. Hälsoundersökningen i anslutning till en placering utanför hemmet har ett bredare syfte och ska vara mer heltäckande än läkarundersökningen enligt LVU. Läkarundersökningen enligt 32 § LVU ersätter således inte en hälsoundersökning i anslutning till en placering (Socialstyrelsen, 2020).

Här kommer en lite längre intervju med Anna Amilon som arbetar som socionom och familjeterapeut. Hon hjälper familjer och barn i utsatta situationer.

Trauman och barnhjärnan

Vidare tips på läsning:

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum: Barnafrids kunskapsbank är till för dig som söker kunskap om barn som utsatts för våld och andra övergrepp. På barnafrid.se/kunskapsbank hittar du aktuell nationell och internationell forskning.

Barnrättsdagarna: Hur påverkas Barns utveckling av svåra upplevelser?

UR skola: Föreläsning från socionomdagarna – Försumma Försummelse

UR skola: Barndomstrauma påverkar livet

Socialstyrelsen: Att samtala med barn – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (2018).

Harvard University: Center on the Developing Child

John Terlinder
Överläkare barnmedicin, tjugoårigt engagemang som utbildningsansvarig, tidigare studierektor, entreprenör, grundare Medster AB.

Har du skapat din egen minneslista?

Förhoppningsvis har du nu skrivit ner ett antal egna reflektioner – du hittar dem under dina svar på instuderingsfrågorna. Utifrån dessa – försök att skapa dig din egen “minnesramsa” som du kan ta med dig in i dina framtida ledaruppdrag.

Vill du lära dig mer?

Raymond håller också en fördjupningskurs med fokus på chefsskap:

Vården behöver det goda ledarskapet och du som ledare behöver verktygen för att utöva det. Kursen Gott chefsskap i vården hjälper dig att utveckla verktygen genom korta föreläsningar/intervjuer inom en rad teman med olika namnkunniga specialister blandat med utvecklande fall och dilemman. Kursen är helt online och löper över fem månader med uppehåll juni, juli, augusti. Du behöver sätta av cirka två timmar varje månad för att läsa instuderingsmaterialet och svara på fallen/instuderingsfrågorna. Vid ett tillfälle varje månad får du koppla upp dig för en live-video diskussion i grupper om åtta kursdeltagare med kursledarna Raymond Lenrick och John Terlinder under cirka en timme.

Vill du få privat coachning och handledning?

Du kan få privat coachning och handledning av Raymond Lenrick eller någon av de andra ledarna som är knutna till ledningsbolaget? Skicka ett mejl till ledningsbolagets VD Lena Lyckenvik med din förfrågan.

Här följer tre erfarna chefers tips inför uppdraget som chef:

Lyssna till vad Lena Lyckenvik tänker om mål och måluppfyllelse.

Anna-Carin Berglund som du lyssnade på i tidigare avsnitt säger såhär:

“För att nå resultat behöver jag titta bakåt och få ett startläge och peka ut vägen mot mål och resultat. De problem som finns i verksamheten och hindrar oss från att utföra vårt uppdrag löser vi. Hindren kan vara kompetens, arbetsordning m.m. Jag är mycket resultatfokuserad, och jag åstadkommer resultat genom att fokusera på “vad är vårt uppdrag” och kommunicera vårt uppdrag, jag är ledare som tillsammans med medarbetare ska åstadkomma resultat. Jag eliminerar hinder för att få ett fungerande samarbete.”

Anna Carin Berglund

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial:

Om Annette Runsteen

Värd för temat “Självkännedom” är Annette Runsteen, VD för Day2Day Leadership. Annette arbetar heltid med ledarskapsutveckling och coachning sedan 2011. Hon har tidigare bland annat varit chef för internationell verksamhet inom AstraZenica, tidvis för mer än 400 medarbetare.

Vill du får kontakt med Annette? Till exempel för personlig coachning eller föreläsning? Mejla på henne på [email protected]

[countdown date=”8 Oct 2020″ format=”dHMS” hour=”12″ minutes=”15″ title=”Introduktions-Webbinarie” event=”till du får träffa Raymond Lenrick och Lena Lyckenvik och diskutera vad Gott chefskap i vården är” ]

–

Kommande videomöten:

25/10 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Individ

25/11 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Gruppen

25/11 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Systemet

22/12 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Framtiden

25/1 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Målet

25/2 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Individ

25/3 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Gruppen

25/4 kl. 12:00-13:00. Tema: Systemet

25/5 kl. 12:00 – 13:00. Tema: Framtiden

Så här gör du för att navigera dig genom kursen:

1. Titta i kursträdet (tre streck på mobilen, till vänster på datorn).
2. Klicka på lektion ett.
3. Finns det ämnen under lektionen? Klicka på dem i tur och ordning. Klicka på “Markera som avklarad” när du är klar.
4. Finns det instuderingsfrågor/quiz under lektionen? Klicka på dem i tur och ordning. Du avslutar genom att klicka på “Skicka quiz/svar”.
5. Gå vidare till nästa lektion.

Lärandemetod:

1. Ta del av en kort videoföreläsning/intervju.
2. Skriv ned dina egna tankar utifrån ett antal frågor.
3. Du tar del av andras funderingar om samma frågeställning.
4. Utifrån detta adderar du dina egna nya kommentarer/syntes.
5. Du bygger din egen ledarskapsmodell.

Man kan tänka på kön som fyra dimensioner. Ingen av dem är statisk och reglagen går att skjuta fram och tillbaka. Det är detta som går under paraplybegreppet trans. 

Inget av detta har att göra med sexuell läggning, det vill säga vem personen är attraherad av. 

Nu kommer du få göra ett test för att se vad du kan om könsöverskridande läggning och uttryck.

Våga ställ frågan, ta ansvar!

Användbara länkar:

preventell.se (Hjälptelefon vid oönskad sexualitet och pedofili)

anova.se (Centrum för andrologi och sexualmedicin)

umo.se (Ungdomsmottagningen)

rfsu.se (Mycket information på olika språk)

rfsl.se

unizon.se och roks.se (Kvinnojourer)

mansjouren.se

Studentlitteratur – Praktisk sexualmedicin

Stort lycka till! Och du, glöm inte bort att ansvar går före kunskap.

Har du frågor om kursen eller vill komma i kontakt med Olivia, mejla dina frågor till [email protected].

Här får du se ett exempel på hur det kan gå till när man använder delat beslutsfattande och beslutsstöd. Här kan du också ladda ned beslutsstödet som vi använder i filmen. Skriv gärna ut och använda dem i ditt nästa möte med vården!

Guide – generellt beslutsstöd:

Guide – generellt beslutsstöd för två personer

För att de utvärderades anonymitet ska säkras behöver du skapa en kodlista för alla som ska utvärderas. Denna lista behöver du sedan mejla ut till alla som ska fylla i enkäterna. Fyll i det här formuläret, så får du inom ett dygn ett mejl med anonyma koder som du kan använda till de olika enkäterna.

OBS! Spara din kodlista. Den behöver du för att kunna plocka fram resultatet efteråt.

Här anger du vem du vill visa resultatet för. Inom ett dygn får du ett mejl med en unik länk för att visa vederbörandes resultat.

Kapitel 1 och 2 kan tyckas väl basalt när man som vi är vana vid att arbeta med barn. Men passa på att läsa och reflektera över den enorma påverkan som samhället har på barns hälsa.

Distriktsläkare Lars-Olof Johansson, som har forskat på bemötandet av små barn, ger nedan en mycket bra genomgång och tips om hur man på ett bra sätt kan närma sig det lilla barnet på BVC, men det är precis lika aktuellt vid varje undersökning.

23/9 kl 12-13 höll vi ett webbinarium med barnläkare John Terlinder där professor Jonas Ludvigsson och Daniel Gedeborg deltog i panelen. “Att handlägga det okända – hur leder barnläkaren ett team i akuta situationer?” Du kan se det inspelade webbinariet nedan.

Glöm inte att läsa kapitlet i Lissauer om Child protection. Det är riktigt bra! Fortsätt sedan med målbeskrivningen och läs vid intresse artiklarna i artikelsamlingen.

Målbeskrivning “Barn som far illa”

Artikelsamling “Barn som far illa”

Har du ännu inte fått tillgång till kursboken? Du kan tillfälligt läsa kapitlet online här förutsatt att du har beställt boken och bara väntar på leverans:
Chapter 8, Child Protection
Login: [email protected]
Lösen: 123456

Det finns mycket att prata om vad gäller tema mål, så här kommer fler insiktsfulla tankar från Anna Carin:

Britt-Marie Ekdahl har över 30 års erfarenhet från det kooperativa näringslivet och delar med sig av sin erfarenhet av målstyrning. Passa på att anteckna dina reflektioner medan du lyssnar på detta. Efteråt kommer du få frågor på materialet och ha möjlighet att diskutera med resten av gruppen, som alltid är det anonymt om du inte själv väljer att skriva ditt namn.

Hoppas du tycker avsnittet är givande!

Se föreläsning om selekterade patientpopulationer och risk/nytta bedömning. Kommentera gärna!

Det jag beskriver kan också benämnas pre-test/post-test probability och likelihood ratio. Se blogginlägg. “Vad betyder ett positivt provsvar”

Lyssna på Madeleines tips till sitt unga jag och hennes tankar kring rekrytering.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial

Om Annette Runsteen

Värd för temat “Självkännedom” är Annette Runsteen, VD för Day2Day Leadership. Annette arbetar heltid med ledarskapsutveckling och coachning sedan 2011. Hon har tidigare bland annat varit chef för internationell verksamhet inom AstraZenica, tidvis för mer än 400 medarbetare.

Vill du får kontakt med Annette? Till exempel för personlig coachning eller föreläsning? Mejla på henne på [email protected]

Material

Ta gärna fram materialet du fick när du beställde utbildningen och ha det framför dig under lektionen. Har du inte materialet med dig går det bra att ladda ned härifrån (men du får inte sprida/mejla/kopiera).

Bra jobbat med alla tecknen! Nu har du fått massor av kunskap om att använda bild- och teckenstöd i tandvårdssituationen.

Några tips från kursledarna:

• Ha gärna teckenbilderna nära till hands på skrivbordet eller i fikarummet, på det sättet blir du ofta påmind om dem och har lättare att lära dig de ord som du kan behöva.
• För att göra det enkelt för dig att komma igång med bild- och teckenstödet rekommenderar vi att du börjar med att välja ut de bilder och tecken som du tror kan förbättra kommunikationen med just dina patienter.
• I samband med nästa kallelse: kom ihåg att bifoga bildkallelsen till den ordinarie kallelsen.

Kontakt

Vill du kontakta oss på Logopedbolaget?
www.logopedbolaget.se
Mejla oss: [email protected]

Målbeskrivning hematologi & onkologi

Artikelsamlingen hittar du här.

Barnläkarföreningens PM är de du främst ska luta dig mot i din kliniska vardag: Barnläkarföreningens PM Hematologi. (Detta är en undersida till föreningens sida med onkologiska PM)

Målbeskrivning hematologi & onkologi

Artikelsamlingen hittar du här.

Barnläkarföreningens PM är de du främst ska luta dig mot i din kliniska vardag: Barnläkarföreningen Vårdprogram Onkologi.

No internet connection? Click here.

Magdalena Waern introduces the course.

Se Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede sidan 24 – 26 om palliativ vård av barn. Ett nya nationella rekommendationer för barnpalliativ vård är under bearbetning och kommer att publiceras sommaren 2021. Så snart de kommer lägger vi upp dem här.

Bland de viktigaste områden som beskrivs i det nationella kunskapsstödet är vikten av att ha ett palliativt förhållningssätt under de månader, och i många fall år, som föregår vården i livets slutskede.

1177.se har informationen “Vård av barn i livets slutskede” som kan vara till hjälp både för bakjouren och för familjen när det gäller det praktiska kring ekonomi. Glöm inte bort att oavsett hur sorgligt och tungt det är för familjen, så måste räkningarna betalas. Det är också så att vi som läkare och sjuksköterskor inte kan börja lova mer än vi kan stå för med vår underskrift om t.ex. sjukskrivning – även om vi tycker oändligt synd om de drabbade. Vi har att förhålla oss till de stödsystem som vi som samhälle gemensamt har beslutat om. Det är också klokt att som barnläkare tidigt involvera föräldrarnas allmänläkare när det gäller deras hälsa – hur det än är har vi som barnläkare inte den fulla bilden av tidigare sjuklighet och övriga riskfaktorer.

Hur många barn har behov av palliativ vård?

Varje år dör cirka 550 barn i Sverige. Räknar vi bort perinatal död och olyckor hamnar vi på cirka 300 barn per år. Det finns goda skäl att anta att majoriteten av dessa skulle ha glädje av palliativ vård.

Syskon

Runt ett barn som dör finns en familj som står mitt i livet. Ofta finns det syskon. Var och en är en egen individ i förhållande till det döende barnet och det finns inte en mall som passar alla. Försök att vara lyhörd och personanpassa vården efter just den här familjen och anpassa bemötandet efter just det här syskonet. Föräldrarna drabbas av förklarliga skäl av en enorm sorg och orkar kanske inte alltid se att t.ex. den tonåriga dottern redan innan kämpade med sin psykiska hälsa. Ta därför för vana att fråga efter syskonens mående och initiera stöd för dem via t.ex. skolkurator, psykolog eller präst/iman.

Här följer en bloggtext som på ett fint sätt beskriver hur det kan vara att vara syskon till ett barn som dör:
Linda: ”Jag saknar dig, lillebror”

I följande övningsfall kommer du bland annat få möta Maja som har tappat sin goda aptit, vilket innebär att hon inte får i sig den näring hon behöver. Hon börjar dessutom få problem med illamående, andnöd och orkeslöshet. Även Åsa befinner sig i livets slutskede med en influensa som försämrat hennes allmäntillstånd drastiskt. I näst sista kapitlet kommer vi ta upp och diskutera kring situationer som ofta förekommer innan döden inträffar. Berätta om dina erfarenheter och hur du skulle agerat i följande situationer i övningsfallen nedanför.

I Kapitel 5 kommer du få ta dig igenom fem stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

I följande övningsfall kommer du få ta del av situationer där vårdtagarens anhöriga står i fokus. Malin är ledsen över sin döende mamma och tar kontakt med personalen. Johans mamma berättar om hur hennes son dog i hennes famn. Olofs fru, Gunilla, är döende i cancer och hennes sista tid kommer hon spendera i hemmet med Olof. Reflektera och sätt dig in i situationerna som att det var du som agerade stöttepelare åt de anhöriga.

I Kapitel 4 kommer du få ta dig igenom nio stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

Hur samtalar din personalgrupp kring avlidna vårdtagare? I ditt yrke kommer du troligtvis få möta och hantera dödsfall. Det är förståeligt att det inte alltid är helt lätt att veta hur man bäst bemöter en bortgång bland vårdtagarna. Därför vill vi diskutera det med dig i kommande övningsfall. Vi vill också prata om hur Aina, som jobbar natt, handlar i en situation där Sofi får bröstsmärtor men inte vill åka till akuten.

I Kapitel 3 kommer du få ta dig igenom fem stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

Många frågor, få svar. Som vårdtagare är det inte alltid så lätt att förstå vad som händer i kropp och knopp. I följande övningsfall kommer du bland annat få möta Hasse som är döende i prostatacancer, vilket påverkar både honom och hans omgivning på många olika vis. Du möter Lena som befinner sig i ett palliativt tillstånd. Hon känner sig hopplös inför situationen med medicineringen och tröttheten, samtidigt som det svänger snabbt i sinnesstämningen. Fundera kring hur du lättare kan hjälpa dem att förstå vad som händer och hur du ska kunna stötta dem igenom den här fasen.

I Kapitel 1 kommer du få ta dig igenom tolv stycken övningsfall uppdelat på två delar, med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

I detta kapitel illustreras flertalet situationer där vårdtagarna uttrycker behov, känner oro och söker stöd hos sin omgivning. Anna har precis fått reda på att hennes tumör inte går att operera bort, hon har dock sjukhusskräck och önskar få somna in hemma i sitt serviceboende. Matilda väntar på att “Gud ska hämta hem henne”, samtidigt är hon rädd för att dö och vill inte vara ensam i den stunden. Olle har stark ångest över att han behövt flytta ifrån sin fru för att flytta in på ett demensboende. Titta igenom klippen noga, reflektera och jämför dina svar.

I Kapitel 2 kommer du få ta dig igenom nio stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

Sista kapitlet leder dig igenom två olika situationer som du kan behöva bemöta efter att en vårdtagare avlidit. Emelie ber om att få vara med när hennes mor görs i ordning efter hennes bortgång. Vi vill höra dina tankar kring Emelies önskemål och hur du skulle bemöta en anhörig i liknande situation i din roll. I kursens allra sista filmklipp kommer du få se hur en avliden människa tas om hand. Filmklippet är lite längre, men studera det från början till slut och ge dina synpunkter på tillvägagångssättet, samt berätta gärna hur det går till där du arbetar.

I Kapitel 6 kommer du få ta dig igenom två stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

I första kapitlet kommer du kastas in i ett antal situationer där vårdtagarens integritet står i fokus. Att som vårdare beröra en öm eller skadad kroppsdel, eller något så enkelt som att sitta på vårdtagarens sängkant, kan kännas mycket svårare för vårdtagaren än du tror. Vi ska ta oss an övningsfall och diskutera om hur du bör bemöta vårdtagarens personliga zoner och närma dig hen på bästa sätt.

I Kapitel 1 – Personliga zoner, kommer du få ta dig igenom sex stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska bemöta eller kommunicera en vårdtagare, i synnerhet om ni precis bekantat er med varandra. Vårdtagaren kan ha sjukdomar eller historia som kräver en viss typ av bemötande. Vi kommer leda dig igenom olika situationer där du får tänka efter kring hur du själv hade samtalat och agerat som vårdare.

I Kapitel 2 – Kommunikation och bemötande, kommer du få ta dig igenom sex stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

I detta kapitel får du ta dig igenom fall där du eller vårdtagaren på ett eller annat sätt ställs inför situationer där era egna beslut står i fokus. Du får möta Gunnar, vars vårdare kommer hem till honom med färdiga matlådor, men Gunnar vill ha pannkakor och har redan förberett en smet så att personalen kan laga pannkakor åt honom. Vårdtagaren Alma vill få sina fönster putsade av hemtjänsten, men det ingår inte i personalens arbetsuppgifter. Föreställ dig att du är vårdaren i följande situationer och fundera över hur du skulle handlat.

I Kapitel 3 – Egna beslut, kommer du få ta dig igenom fem stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

I sista kapitlet diskuterar vi situationer som kan upplevas som känsliga eller jobbiga för både vårdtagare och vårdare. I övningsfallen kommer du bland annat få möta vårdtagaren Gustav som ligger utslagen i sin soffa med tomma alkoholflaskor på bordet, Martina som blir våldsam mot sin vårdare och Stig som anklagar sin vårdare för stöld. Vi vet att det kan vara svårt att alltid vara förvissad om hur man ska handskas med situationer som dessa, men försök att vara konsekvent i dina svar och samtala gärna med dina kollegor kring fallen.

I Kapitel 6 – Känsliga situationer, kommer du få ta dig igenom åtta stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

I detta kapitel kommer vi leda dig igenom olika situationer där du som vårdare ställs inför frågvisa situationer. Du möter bland annat Agda som vill ge pengar till sin vårdare, Gudrun som glömmer sina smycken på matbrickan och Signe som inte ville sova själv. Vad är rätt och vad är fel i följande situationer, vad tror du?

I Kapitel 5 – Vad ska jag göra?, kommer du få ta dig igenom sex stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

Ibland kan något så självklart och vardagligt som att borsta tänderna kännas som en nästintill omöjlig uppgift för vårdtagaren. När minnet sviker hos vårdtagaren bör du som vårdare ha överseende och stötta hen. I följande övningsfall kommer du bland annat få möta Hadar som absolut inte vill duscha, och Evert som börjar möblera om i hemmet som om han fortfarande jobbade som flyttkarl. Fundera över hur du bäst kan bemöta vårdtagarna med värdighet.

I Kapitel 4 – Vardagliga situationer och minnen, kommer du få ta dig igenom sju stycken övningsfall med tillhörande filmklipp. Svara så gott du kan på frågorna. Kom ihåg att det bara är övning och du är här för att lära dig. Läs gärna igenom svarsplanket efter avslutat kapitel för att se hur de andra deltagarna resonerar, alla svar är anonyma!

Varmt välkommen!

Det här är en övningslektion för dig som vill testa hur den här kursen är uppbyggt och fungerar. I det följande övningsfallet ger vi ett smakprov från temat “känsliga situationer”. Vi diskuterar en situation som kan upplevas som känslig och jobbig för både vårdtagare och personal.

Du kommer att få se ett kort filmklipp på en situation som kan uppstå i din yrkesvardag. Sedan svarar du på den tillhörande frågan och reflekterar över hur du, enskilt eller tillsammans med dina kollegor, hade hanterat situationen. Svara så gott du kan på frågan men kom ihåg att det bara är övning. Det är syftet med hela den här kursen, att ge dig övning inför situationer som kan uppstå i din yrkesvardag.

Lycka till!

Varmt välkommen!

Det här är en övningslektion för dig som vill testa hur den här kursen är uppbyggt och fungerar. I det följande övningsfallet ger vi ett smakprov från temat “känsliga situationer”. Vi diskuterar en situation som kan upplevas som känslig och jobbig för både vårdtagare och personal.

Du kommer att få se ett kort filmklipp på en situation som kan uppstå i din yrkesvardag. Sedan svarar du på den tillhörande frågan och reflekterar över hur du, enskilt eller tillsammans med dina kollegor, hade hanterat situationen. Svara så gott du kan på frågan men kom ihåg att det bara är övning. Det är syftet med hela den här kursen, att ge dig övning inför situationer som kan uppstå i din yrkesvardag.

Lycka till!

Ovan: Kommentar till aktuellt kapitel om nefrologi.

Målbeskrivning Nefrologi

Artikelsamling Nefrologi

Svensk Barnnefrologisk Förening – Urinvägsinfektion (UVI) hos barn

Har du nu läst introduktionskapitlet och tittat på filmen ovan? Då är det dags att ge sig i kast med fallen.

De flesta fallen kommer från vår bakjourskurs, men de passar precis lika bra om man är ST-läkare. Ikläd dig då rollen att det är du som är bakjour (tro oss, det går fort, plötsligt en dag är du färdig specialist).

För att bli godkänd krävs det att du skriver fullständiga svar på varje steg i fallen. När du har gjort alla steg färdigt i ett fall kommer du till “svarsplanket”. Där kan du se hur alla andra i kursen har svarit. Du behöver dock inte vara orolig, alla svar är anonyma.

Lyssna på miniföreläsningarna och gör fallen här nedanför i tur och ordning.

För att bli godkänd krävs det att du skriver fullständiga svar på varje steg i fallen. När du har gjort alla steg färdigt i ett fall kommer du till “svarsplanket”. Där kan du se hur alla andra i kursen har svarat. Du behöver dock inte vara orolig, alla svar är anonyma.

Inläsningsmaterial

Läs kapitel 18 “Cardiac disorders” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer innan du tittar på föreläsningen och tar dig an fallen. Har du inte boken? Du kan köpa den bland annat på bokus.com (det är inte nödvändigt för att klara fallen – men det blir roligare och mer lärorikt om du har den)

Om du redan har läst lärobokskapitlet rekommenderar vi att du istället orienterar dig kring artiklarna vi har samlat här: Artikelsamling kardiologi

Faller läsviljan på ytterligare, bläddra gärna igenom Nelsons Textbook of pediatrics kapitel om hjärtsjukdomar. Särskilt “Sinus arrythmias” är ett bra kapitel som ger grundkunskap om vanliga och benigna sinusarytmier som man ofta får frågor om när man är jour.

Ovan: Kort genomgång av kapitlet om gastroenterologi. Avsnittet kommer från vår bakjourskurs men passar bra även här.

Har du nu läst introduktionskapitlet och tittat på filmen ovan? Då är det dags att ge sig i kast med fallen.

De flesta fallen kommer från vår bakjourskurs, men de passar precis lika bra om man är ST-läkare. Ikläd dig då rollen att det är du som är bakjour (tro oss, det går fort, plötsligt en dag är du färdig specialist).

För att bli godkänd krävs det att du skriver fullständiga svar på varje steg i fallen. När du har gjort alla steg färdigt i ett fall kommer du till “svarsplanket”. Där kan du se hur alla andra i kursen har svarit. Du behöver dock inte vara orolig, alla svar är anonyma.

Den här kortintroduktionen har vi med i BHV-utbildningen för distriktsläkare. Jag tycker att den platsar även här, eftersom vi som barnläkare lite för lätt glömmer bort matningens betydelse för anknytningen…

Här nedan följer ett par avsnitt med basal information om mat till barn.

Både som bakjour och primärjour är det viktigt att vi känner de aktuella råden som ges till friska barn och föräldrar, så att vi ger samma information som föräldrarna får ifrån BVC.

Inte minst den korta intervjun med barndietist Anna Ask som följer här nedan tycker jag är väldig viktig att ta till sig. Det är lite för ofta som jag oreflekterat råkar slingra mig och hummar med när föräldrarna säger “du hör nu Elsa, det är jätteviktigt att du äter mer, det håller ju du med om som doktor, eller hur?” samtidigt som jag på tillväxtkurvan har sett att barnet är helt normalviktigt. Det är ett riskfyllt beteende från min sida, som kan riskera att öka risken för låsningar hos barnet.

Den här kortpresentationen av kapitlet om tillväxt visar vi i BHV-kursen för distriktsläkare, men jag tror att även du kan har glädje av den.

På tillvaxtkurvor.se finns de svenska tillväxtkurvorna i pdf-format fritt för användning. Ni behöver använda den sajten för att lösa tillväxtfrågrona. (Skriv gärna ut och rita in på kurvorna.)

Har du nu läst introduktionskapitlet och tittat på filmen ovan? Då är det dags att ge sig i kast med fallen.

De flesta fallen kommer från vår bakjourskurs, men de passar precis lika bra om man är ST-läkare. Ikläd dig då rollen att det är du som är bakjour (tro oss, det går fort, plötsligt en dag är du färdig specialist).

För att bli godkänd krävs det att du skriver fullständiga svar på varje steg i fallen. När du har gjort alla steg färdigt i ett fall kommer du till “svarsplanket”. Där kan du se hur alla andra i kursen har svarit. Du behöver dock inte vara orolig, alla svar är anonyma.

TIPS:

European Resuscitation Council Guidelines 2021:
Paediatric Life Support

Välkommen in i klassrummet! Klicka på länken/bilden nedan, så öppnas zoom-mötet i en ny flik. Du ska vara uppkopplat till zoom-mötet under hela kursens gång. Det är här vi kommer träffas för att lyssna på föreläsningar och delas in breakout rooms samt diskutera fallen.

Välkommen in i klassrummet! Klicka på länken/bilden nedan, så öppnas zoom-mötet i en ny flik. Du ska vara uppkopplat till zoom-mötet under hela kursens gång. Det är här vi kommer träffas för att lyssna på föreläsningar och delas in breakout rooms samt diskutera fallen.

Välkommen in i classrummet! Klicka på länken/bilden nedan, så öppnas zoom-mötet i en ny flik. Du ska vara uppkopplat till zoom-mötet under hela kursens gång. Det är här vi kommer träffas för att lyssna på föreläsningar och delas in breakoutrooms samt diskutera fallen.

Läs kapitel 6 “Pediatric emergencies” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer innan du tittar på föreläsningen och tar dig an fallen. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel).

Läs översiktligt European Resuscitation Council Guidelines 2021:
Paediatric Life Support

Om du redan har läst lärobokskapitlet rekommenderar vi att du istället orienterar dig kring Artikelsamling IVA. (Titta särskilt på artikeln “neonatal collapse”.)

Om du inte redan har gjort det, öppna zoom-mötet. Det ska du vara ansluten till hela tiden.

Program:

13.00 -13.10 Välkommen! Alla kopplar upp sig.

13.10-14.00 Läs kapitel 18 “Cardiac disorders” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer. Här når du online-versionen: Studentcounsult. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel)

14.00 – 14.45 Föreläsning

14.45 – 14.50 Indelning i smågrupper

14.50 – 15.00 Fikapaus

15.00 – 16.30 Arbete med fallen i smågrupper

16.30 – 17.00 Återsamling i storgrupp

Läs kapitel 18 “Cardiac disorders” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer innan du tittar på föreläsningen och tar dig an fallen. Har du inte boken? Du kan köpa den bland annat på bokus.com

Om du redan har läst lärobokskapitlet rekommenderar vi att du istället orienterar dig kring artiklarna vi har samlat här: Artikelsamling kardiologi

Faller läsviljan på ytterligare, bläddra gärna igenom Nelsons Textbook of pediatrics kapitel om hjärtsjukdomar. Särskilt “Sinus arrythmias” är ett bra kapitel som ger grundkunskap om vanliga och benigna sinusarytmier som man ofta får frågor om när man är jour.

Välkommen in i klassrummet! Klicka på länken/bilden nedan, så öppnas zoom-mötet i en ny flik. Du ska vara uppkopplat till zoom-mötet under hela kursens gång. Det är här vi kommer träffas för att lyssna på föreläsningar och delas in breakout rooms samt diskutera fallen.

Om du inte redan har gjort det, öppna zoom-mötet. Det ska du vara ansluten till hela tiden.

08.00 – 08.10 Välkommen! Alla kopplar upp sig

08.10 – 09.00  Läs kapitel 19 “Kidney and urinary tract disorders” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer. Här når du online-versionen: Studentcounsult. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel)

09.00 – 09.45 Föreläsning.

09.45 – 09.50 Indelning i smågrupper

09.50 – 10.00 Fika

10.00 – 11.30 Arbete med fallen i smågrupper. Moderator/föreläsare besöker.

11.30 – 12.00 Återsamling i storgrupp.

Läs kapitel 19 “Kidney and urinary tract disorders” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer innan du tittar på föreläsningen och tar dig an fallen (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel).

Om du redan har läst lärobokskapitlet rekommenderar vi att du istället orienterar dig kring artiklarna vi har samlat här:

• Artikelsamling nefrologi.
• Läs något av (eller gärna alla) kapitlen “Nephrotic syndrome”, “Hemolytic-uremic syndrome”, “Urinary tract infections” i Nelson Textbook of pediatrics.

Om du inte redan har gjort det, öppna zoom-mötet. Det ska du vara ansluten till hela tiden.

08.00 – 08.10 Välkommen! Alla kopplar upp sig

08.10 – 09.00  Läs kapitel 14 “Gastroenterology” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer. Här når du online-versionen: Studentcounsult. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel)

09.00 – 09.45 Föreläsning.

09.45 – 09.50 Indelning i smågrupper

09.50 – 10.00 Fikapaus

10.00 – 11.30 Arbete med fallen i smågrupper. Moderator/föreläsare besöker.

11.30 – 12.00 Återsamling i storgrupp.

Läs kapitel 14 “Gastroentology” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer innan du tittar på föreläsningen och tar dig an fallen. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel).

Om du redan har läst lärobokskapitlet rekommenderar vi att du istället orienterar dig kring artiklarna vi har samlat här:

• Artikelsamling gastroenterologi

Faller viljan att läsa mer över dig, rekommenderar vi varmt avsnitten om gastroenterologi i Nelson Textbook of pediatrics. Särskilt introduktionskapitlet “Major symptoms and signs of Digestive tract disorder” är en bra genomgång av vilka differentialdiagnoser vi bör känna till.

08.00 – 08.10 Välkommen! Alla kopplar upp sig

08.10 – 09.00  Läs kapitel 18 “Cardiac disorders” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer. Här når du online-versionen: Studentcounsult. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel)

09.00 – 09.45 Föreläsning.

09.45 – 09.50 Indelning i smågrupper.

09.50 – 10.00 Fika

10.00 – 11.30 Arbete med fallen i smågrupper. Moderator/föreläsare besöker.

11.30 – 12.00 Återsamling i storgrupp.

Välkommen in i klassrummet! Klicka på länken/bilden nedan, så öppnas zoom-mötet i en ny flik. Du ska vara uppkopplat till zoom-mötet under hela kursens gång. Det är här vi kommer träffas för att lyssna på föreläsningar och delas in breakout rooms samt diskutera fallen.

Välkommen in i klassrummet! Klicka på länken/bilden nedan, så öppnas zoom-mötet i en ny flik. Du ska vara uppkopplat till zoom-mötet under hela kursens gång. Det är här vi kommer träffas för att lyssna på föreläsningar och delas in breakout rooms samt diskutera fallen.

Om du inte redan har gjort det, öppna zoom-mötet. Det ska du vara ansluten till hela tiden.

Program:

13.00 -13.10 Välkommen! Alla kopplar upp sig.

13.10-14.00 Läs kapitel 12 “Growth and puberty” och 13 “Nutrition” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer. Här når du online-versionen: Studentcounsult. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel)

14.00 – 14.45 Föreläsning

14.45 – 14.50 Indelning i smågrupper

14.50 – 15.00 Fikapaus

15.00 – 16.30 Arbete med fallen i smågrupper

16.30 – 17.00 Återsamling i storgrupp

Läs kapitel 18 “Cardiac disorders” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer innan du tar dig an fallen med tillhörande föresläsningar. (Har du inte boken? Du kan via länken här köpa tillgång till just detta kapitel).

Om du redan har läst lärobokskapitlet rekommenderar vi att du istället läser följande artikel: Pediatrisk EKG-tolkning.

Läs kapitel 12 “Growth and puberty” och 13 “Nutrition” i “Illustrated textbook of paediatrics” av Tom Lissauer innan du tittar på föreläsningen och tar dig an fallen. (Har du inte boken? Du kan via länken köpa tillgång till just detta kapitel).

Har du redan läst kapitlen? I så fall finns det mycket bra att läsa om nutrition och tillväxt här: https://www.rikshandboken-bhv.se/

Denna session hölls 11/5-22 och är avslutad. Föreläsningen spelades in och hittas under avsnittet “Föreläsning – Bedöma sjuka barn“. Även tillhörande artiklar och patientfall finns tillgängliga att gå igenom i detta kapitel.

Detta är en utbildningssession som hölls live i juni. Om du missade sessionen finns dokumenten, filmklippen och patientfallen kvar till förfogande.

Dagens fall och miniföreläsningar hittar du i den här kursen, som du har fått tillfällig tillgång till:

“Bedömning av psykisk ohälsa i primärvården”

Hela kursen tar 2-3h att gå igenom. Men välj i ditt breakout-room att göra avsnitten:

Suicidriskbedömning

Depression

Hälsoångest

Att tala om psykologiska aspekter

Våld i nära relationer

Alkohol och droger

Somatisk differentialdiagnostik

Om ni hinner – patientfall

Nedan ser du föreläsningen som ägde rum under den digitala konferensen som Medster anordnade i mars 2022.

Länk till rapporten: European Resuscitation Council Guidelines 2021 Paediatric Life Support

Nedan finns ett urklipp ur genomgången efter föreläsningen från den digitala konferensen Medster höll i mars 2022. Vi går igenom de tillväxtkurvor som du fick ta dig an under avsnitt “Tillväxtkurvor A2”.

OBS! Gör fallen själv först (du hittar dem ovanför denna lektion, i kursträdet) och titta därefter på den här genomgången. Då lär du dig mest.

Barnläkare John Terlinder, prof Jonas Ludvigsson och barnläkare Daniel Gedeborg diskuterar ett par av fallen.

• Du navigerar vidare genom kursen genom att klicka på “Markerad som avklarad” när du har gjort färdigt ett moment.
• Du kan förflytta dig i kursen via “navigationsträdet” till vänster (i mobilvy under de tre stecken högst upp till vänster)
• Se till att du inte missar fallen (“quizen”) som kommer sist – längst ned – efter varje lektion.
• Vi vill att du skriver svar på varje fråga – då ökar lärandet. Svaren du lämnar (som automatiskt görs anonyma) kommer sedan alla andra kursdeltagare kunna se.

• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få absolut senaste informationen.
• Använd alltid ditt lokala smittskydds webbsida när du löser fallen.
• För riktlinjer om medicinsk handläggning – se WHO Case Management.
• Bland WHO:s dokument vill vi särskilt lyfta fram detta: Clinical management of severe acute respiratory infection when novel coronavirus (nCoV) infection is suspected

Vi rekommenderar följande samlingssidor för relevanta artiklar:

• The Lancet
• New England Journal of Medicine

• Glöm inte att scrolla ned till fallen! De finns längst ned på den här sidan.
• Skriv fullständiga svar på varje fråga – då blir det mycket intressantare för dina kollegor (som ser dina anonyma svar)
• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få absolut senaste informationen.
• Använd alltid ditt lokala smittskydds webbsida när du löser fallen.
• För riktlinjer om medicinsk handläggning – se WHO Case Management.
• Bland WHO:s dokument vill vi särskilt lyfta fram detta: Clinical management of severe acute respiratory infection when novel coronavirus (nCoV) infection is suspected

Bra samlingssidor med artiklar

• The Lancet 
• New England Journal of Medicine 

Tänk på att alla de vanliga sjukdomarna finns kvar! Glöm inte att patienten som kommer till dig kan vara påverkad först och främst av KOL, lunginflammation, hjärtsvikt, arytmi etc. Vi måste tänka lika differentialdiagnostiskt brett som innan Covid-19 dök upp.

När du gör fallen svarar du i form av fritextsvar. Direkt efter inlämnat svar får du förslag på handläggning/diskussionsunderlag. Efter sista quizet får du möjlighet att följa en länk där du kan se dina egna och andras svar. Men var inte orolig, du svarar helt anonymt, ingen kommer kunna koppla ditt svar till dig.

Har du ett coronararelaterat fall som andra kan lära sig av? Skicka in din fallpresentation, noggrant avidentifierat, till [email protected], så publicerar vi den här efter granskning.

Utgå ifrån din regions lokala riktlinjer samt WHO:s riktlinjer för handläggning: WHO: Coronavirus disease (COVID-19) technical guidance: Patient management

Skriv fullständiga svar på varje fråga – då blir det mycket intressantare för dina kollegor (som ser dina anonyma svar).

Titta på de föreläsningar du är intresserad av, klicka på “markera som avklarad” när du har tittat klart, eller om det är en föreläsning du redan har hört. Det viktiga är att du kommer till fallen och får träna på dem.

• Missa inte fallen (quizen) som finns i menyn till vänster/under de tre strecken i mobilvyn.
• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få den absolut senaste informationen.
• WHO samlar sina råd om vårdhygien här: Guidance for health workers

• Missa inte fallen (quizen) som finns längre ned på sidan!
• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få absolut senaste informationen.
• Använd alltid ditt lokala smittskydds webbsida när du löser fallen.

När du gör fallen svarar du i form av fritextsvar. Direkt efter inlämnat svar får du förslag på handläggning/diskussionsunderlag. Efter sista quizet får du möjlighet att följa en länk där du kan se dina egna och andras svar. Men var inte orolig, du svarar helt anonymt, ingen kommer kunna koppla ditt svar till dig.

• Missa inte fallen (quizen) som finns i menyn till vänster/under de tre strecken i mobilvyn.
• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få den absolut senaste informationen.
• WHO samlar sina råd om vårdhygien här: Guidance for health workers

• Du navigerar vidare genom kursen genom att klicka på “Markerad som avklarad” när du har gjort färdigt ett moment.
• Du kan förflytta dig i kursen via “navigationsträdet” till vänster (i mobilvy under de tre stecken högst upp till vänster)
• Se till att du inte missar fallen (“quizen”) som kommer sist – längst ned – efter varje lektion.
• Vi vill att du skriver svar på varje fråga – då ökar lärandet. Svaren du lämnar (som automatiskt görs anonyma) kommer sedan alla andra kursdeltagare kunna se.

• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få absolut senaste informationen.
• Använd alltid ditt lokala smittskydds webbsida när du löser fallen.
• För riktlinjer om medicinsk handläggning – se WHO Case Management.
• Bland WHO:s dokument vill vi särskilt lyfta fram detta: Clinical management of severe acute respiratory infection when novel coronavirus (nCoV) infection is suspected

Vi rekommenderar följande samlingssidor för relevanta artiklar:

• The Lancet
• New England Journal of Medicine

• Missa inte fallen (quizen) som finns i menyn till vänster/under de tre strecken i mobilvyn.
• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få den absolut senaste informationen.
• WHO samlar sina råd om vårdhygien här: Guidance for health workers

• Missa inte fallen (quizen) som finns i menyn till vänster/under de tre strecken i mobilvyn.
• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få den absolut senaste informationen.
• WHO samlar sina råd om vårdhygien här: Guidance for health workers

• Missa inte fallen (quizen) som finns längre ned på sidan!
• Gå alltid till Folkhälsomyndigheten för att få absolut senaste informationen.
• Använd alltid ditt lokala smittskydds webbsida när du löser fallen.

När du gör fallen svarar du i form av fritextsvar. Direkt efter inlämnat svar får du förslag på handläggning/diskussionsunderlag. Efter sista quizet får du möjlighet att följa en länk där du kan se dina egna och andras svar. Men var inte orolig, du svarar helt anonymt, ingen kommer kunna koppla ditt svar till dig.

Socialstyrelsen 2021

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Nationellt kliniskt kunskapsstöd – Psykisk hälsa

• Adhd
• Depression
• Posttraumatiskt stressyndrom
• Skadligt bruk och beroende av alkohol
• Skadligt bruk och beroende av narkotika
• Suicidriskbedömning
• Tortyrskada
• Tvångssyndrom
• Våld i nära relationer
• Ätstörningar
• Ångestsyndrom

Först ut serien om onda cirklar är depressiva onda cirklar. Som ni har förstått av inledningen är inte syftet att på detta sätt ställa den slutgiltiga diagnosen. Vitsen är att genom att samtidigt ha alla de onda cirklarna vid vanliga psykiska problemområden (se kommande avsnitt) i huvudet när du har ett kort första samtal med patienten – så ökar du dina chanser att hamna rätt i den vidare bedömningen.

För vidare diagnostik, använd standardiserade instrument

MINI, Mini International Neuropsychiatric Interview

PHQ-9, Patient Health Questionnaire-9, Uppdrag psykisk hälsa (pdf)

MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Självrapportering, Uppdrag psykisk hälsa (pdf)

GDS 20 (Geriatric Depression Scale), Socialstyrelsen

Diskutera i gruppen: Många patienter som söker oss kan ha inslag av depressiva symptom. Hur gör du för att bedöma om det är patients viktigaste problembild? Skulle du kunna använda dig av “onda cirklar” kring vidmakthållande av depression i utbildning av patienter? Använder ni skattningsskalor eller MINI på din arbetsplats?`Skriv dina kommentarer nedan:

Diskutera i gruppen:

Hur gör du för att identifiera om patienten har GAD idag? Skulle “onda cirklar” som nämns i videon kunna vara till hjälp vid din bedömning? Skriv dina kommentarer i kommentarsfältet nedan.

Diskutera i gruppen:

Hur gör ni idag för att fånga upp tvångsbeteende hos dina patienter med t.ex samtidiga depressiva symptom? Skulle det kunna vara till hjälp att lyssna efter “onda cirklar” som nämns i videon? Skriv dina reflektioner i kommentarfältet nedan.

Skulle det kunna vara till hjälp att lyssna efter “onda cirklar” som nämns i videon? Hur differentierar du mellan stressutlösta symptom och ångest? Skriv dina reflektioner i kommentarfältet nedan.

Diskutera i gruppen:

Hur ofta diagnosticerar du idag någon med ätstörning? Finns det något i ert arbetssätt som du skulle vilja utveckla för att oftare fånga upp dessa patienter? Skriv dina reflektioner i kommentarsfältet nedan.

Diskutera i gruppen:

Hur resonerar ni på er arbetsplats – behöver en läkarbedömning/somatisk bedömning alltid ske när en psykisk diagnos ställs? Vilka ‘röda flaggor’ söker ni efter? Skriv dina reflektioner i kommentarsfältet nedan.

Kursen bygger i stor utsträckning på egen inläsning. Ska samma mängd information förmedlas i en föreläsning uppfattar många att det tar för mycket tid. Därför har vi satsat hårt på innehållet i frågorna och mindre på layout och videos. Vi lägger upp kortare introföreläsningar vissa veckor, men varje vecka måste du läsa i läroboken för att klara fallen.

Vi har medvetet valt att fokusera på medicinsk fördjupning och inte omvårdnad. Detta då vi inför kursens skapande intervjuade en rad sjuksköterskor som hade gått barnvidareutbildning på olika orter i landet – och alla sa att det de saknade mest under den utbildningen var medicinsk fördjupning och förståelse. Men vi vill ändå skicka med er en snabbrepetition av omvårdnadsgrunderna genom att låta dig lyssna till professor och barnsjuksköterska Karin Enskär som har en föreläsningsserie i “Kapitel 5 – Care of the sick child”. Den är så pass omfattande att att du lämpligen tar “Kapitel 5” som en strimma under kursens gång och lyssnar på en föreläsning i taget.

Börja alltid med kapitel/modul 1-3. Därefter påbörjar du aktuell veckas modul enligt  kursprogrammet/lässchema. Du fortsätter sedan kapitel för kapitel, och kommer på så sätt när kurstiden är slut ha gått igenom all information.

Välkommen!

Anamnesen (sjukhistorien) är det fortfarande sjukvårdens allra viktigaste instrument för att vi ska hamna rätt. Den är mycket viktigare än labbprover och mätningar. Men hur får man en anamnes från ett barn som är rädd och ledset? Hur gör man för att undersöka ett barn som skriker?

Svaret är att man får det mycket lättare om man skapar ett lugn. Börja med att lugna dig själv – du kan det här – du hinner!
Lugna sedan föräldrarna.
När föräldrarna lugnar sig lugnar sig ofta barnet.

Kapitlet om History and examination håller mycket hög kvalitet. Att kunna få en anamnes (och göra en undersökning) är grunden för att du ska kunna göra ditt jobb med barnen på akutmottagning, avdelning eller på BVC.

Vi kommer gå igenom barnets normala utveckling ytterligare i kapitel 3. I kapitel 10 kommer vi gå igenom BB-undersökningen/6-veckors undersökningen i detalj.

Titta gärna igenom föreläsningen “Det lilla barnet…” med Distriktsläkare Lars-Olof Johansson, där han utifrån sin forskning ger ett par riktigt bra tips om hur man bemöter och får en bra undersökningssituation för det lilla barnet på BVC. Tipsen är precis lika värdefulla för sjuksköterskor och läkare som arbetar i slutenvården (Föreläsningen är överkurs och krävs inte för att klara frågorna)

Föreläsningarna nedan om barns språkutveckling är intressanta och givande, men är överkurs.

Det här avsnittet är tunt i läroboken och vi har därför valt att komplettera med en ganska omfattande föreläsningsserie. Om du deltar i läsecirkeln är det inte meningen att du ska hinna ta dig igenom alla avsnitt just denna vecka, utan ta dem lite stegvis under årets gång. Flera delar lämpar sig väl för gruppdiskussioner.

Se föreläsning om selekterade patientpopulationer och risk/nytta bedömning. Kommentera gärna!

Det jag beskriver kan också benämnas pre-test/post-test probability och likelihood ratio. Se blogginlägg. “Vad betyder ett positivt provsvar”

Se gärna denna föreläsning om bedömning av akut sjuka barn med John Terlinder inför kapitlet om pediatric emergencies på sidorna 80-96 i läroboken.

VLOG: Introduktion/kommentar till Child Protection av kursledare Mia Axén, Marlene Bruér och John Terlinder.

Bläddra gärna förbi bilderna i boken. Rätt som det är träffar du ett av dessa barn i arbetet!

VLOG: Introduktion/kommentar till Genetics av kursledare Mia Axén, Marlene Bruér och John Terlinder.

Denna vecka ingår ett fåtal frågor som rör Neonatal HLR och då rekommenderar vi att man läser och följer de svenska riktlinjerna för neonatal HLR som ni hittar på neohlrutbildning.se.

Utgå i varje fallbeskrivning från Neo – HLR Schemat:

Neonatal_HLR_A4Ladda ner

Introduktion/kommentar till Kapitel 11 Neo av kursledare Mia Axén, Marlene Bruér och John Terlinder.

Introduktion till kapitel 12

Introduktion:

Kapitel 17 Respiratory Disorders är värt att lägga extra tid på. Barn med andningsbesvär är en av de vanligaste patientgrupperna på våra akutmottagningar och jourcentraler. Anamnes och status är som vanligt grunden, det ger mycket mer än t.ex. en pox-mätning. Men när det gäller barn i olika åldrar inträder här en svårighet, för hur bedömer man egentligen status när det gäller andningsarbete?

Man behöver helt enkelt träna sig för att kunna bedöma ett barns andningsarbete korrekt. Det måste du först och främst göra genom att träffa barn i verkligheten. En bra bit på väg kan man dock komma genom att läsa på och titta på filmade exempel. Därför har vi denna vecka tagit med korta filmer på barn som har andningsbesvär där du får träna dig på att bedöma deras andningsarbete.

Kapitel 18. Cardiac disorders. Läs kapitlet översiktligt, läs vid intresse summary och “Case History”. Inga frågor med poäng ställs till detta kapitel.

Istället får ni på nästa sida en länk till en föreläsning med fall som fokuserar på hur man kan använda anamnes, status och enkla undersökningar för att avgöra när man ska misstänka att ett barn har hjärtfel.

(överkurs) Inspelat webbinarium

Här når du inspelningen av webbinariet där barnkardiolog Ida Jeremiasen, barnhjärtinriktad barnläkare Mia Wede, barnkardiolog och bakjourskursgurun Daniel Holmgren diskuterar ett par klassiska kardiofall. Fallen tar perspektivet bakjour och primärjour, men det är lika lärorikt och spännande att följa med och lyssna som sjuksköterska.

Flera har tidigare påpekat att vi har för lite om kvinnliga genitalia, se därför gärna denna länk: emedicine.medscape.com/article/954024-overview#a1

Ett kort men viktigt avsnitt om könsstympning i Rikshandboken BHV finns till din hjälp också.

Kapitel 21 Liver disorders, s 375-384 AM.

Kapitel 22 berör varje barnfamiljs verkliga mardröm. Cancer. Du lär dig känna igen tidiga tecken för att därmed förbättra deras chans till tidig diagnos. Idag är det också så att cancer inte längre är en dödsdom, väldigt många barn med cancer botas helt.

Välkommen till ett avsnitt med spännande frågor kring pediatrisk hematologi!

Lycka till!
/Redaktörerna

Denna modul är överkurs. Läs kapitlet översiktligt/summary.

Välkommen till en modul med spännande fall inom fältet metabola sjukdomar!

Frågorna är skrivna av Överläkare (Öl) John Terlinder, RJL och kvalitetsgranskade av Öl Annika Reims, DSBUS.

Boken ger lite väl mager beskrivning av symptomen vid metabola sjukdomar, så för att klara denna vecka kan du även ha nytta av att titta på www.vademetab.org.  
Där finns även en appversion att ladda ned.

Vid verkliga fall under jouren så finns en metaboljour att ringa, men innan du ringer är det bra om du orienterar dig genom att använda sajten ovan. Den är välbeprövad och används ofta av svenska metabolläkare. Den ger mycket bra och kortfattat vägledning.  Se inte minst “General clinical situations/The metabolic emergency”.

Se Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede sidan 24 – 26 om palliativ vård av barn. Ett nya nationella rekommendationer för barnpalliativ vård är under bearbetning och kommer att publiceras sommaren 2021. Så snart de kommer lägger vi upp dem här.

Bland de viktigaste områden som beskrivs i det nationella kunskapsstödet är vikten av att ha ett palliativt förhållningssätt under de månader, och i många fall år, som föregår vården i livets slutskede.

1177.se har informationen “Vård av barn i livets slutskede” som kan vara till hjälp både för bakjouren och för familjen när det gäller det praktiska kring ekonomi. Glöm inte bort att oavsett hur sorgligt och tungt det är för familjen, så måste räkningarna betalas. Det är också så att vi som läkare och sjuksköterskor inte kan börja lova mer än vi kan stå för med vår underskrift om t.ex. sjukskrivning – även om vi tycker oändligt synd om de drabbade. Vi har att förhålla oss till de stödsystem som vi som samhälle gemensamt har beslutat om. Det är också klokt att som barnläkare tidigt involvera föräldrarnas allmänläkare när det gäller deras hälsa – hur det än är har vi som barnläkare inte den fulla bilden av tidigare sjuklighet och övriga riskfaktorer.

Hur många barn har behov av palliativ vård?

Varje år dör cirka 550 barn i Sverige. Räknar vi bort perinatal död och olyckor hamnar vi på cirka 300 barn per år. Det finns goda skäl att anta att majoriteten av dessa skulle ha glädje av palliativ vård.

Syskon

Runt ett barn som dör finns en familj som står mitt i livet. Ofta finns det syskon. Var och en är en egen individ i förhållande till det döende barnet och det finns inte en mall som passar alla. Försök att vara lyhörd och personanpassa vården efter just den här familjen och anpassa bemötandet efter just det här syskonet. Föräldrarna drabbas av förklarliga skäl av en enorm sorg och orkar kanske inte alltid se att t.ex. den tonåriga dottern redan innan kämpade med sin psykiska hälsa. Ta därför för vana att fråga efter syskonens mående och initiera stöd för dem via t.ex. skolkurator, psykolog eller präst/iman.

Här följer en bloggtext som på ett fint sätt beskriver hur det kan vara att vara syskon till ett barn som dör:
Linda: ”Jag saknar dig, lillebror”

Känner du igen problematiken som nämns i videon? Hur gör du för att hålla reda på vilken selekterad grupp du arbetar med? Skriv gärna dina kommentarer här nedan:

Har du eller din organisation något systematiskt arbetssätt för att få till suicidriskbedömningar vid psykisk ohälsa? Känner du att du skulle behöva utveckla ditt/ert arbetssätt utifrån videon ovan eller egna reflektioner? Skriv gärna dina kommentarer här nedanför:

Diskutera i gruppen:

Hur ofta träffar du patienter som har primär ‘hälsoångest’? Skulle det kunna vara till hjälp att lyssna efter “onda cirklar” som nämns i videon? Skriv dina reflektioner i kommentarfältet nedan.

Diskutera i gruppen:

Hur gör du för att leda in diskussionen på psykiska symptom om du har en patient som primärt söker för en somatisk åkomma? Skriv dina reflektioner i kommentarsfältet nedan.

Diskutera i gruppen:

Finns det något i videon som du särskilt vill kommentera? Finns det något på din arbetsplats som du vill utveckla för att oftare kunna göra en bedömning om ev. våldsutsatthet? Skriv dina reflektioner i kommentarsfältet nedan.

Diskutera i gruppen:

Har ni idag något system på din arbetsplats som gör att frågan om alkohol och droger ställs i samband med diagnosticering av nedstämdhet eller ångest? Finns det något i ert arbetssätt som du skulle vilja utveckla för att oftare fånga upp dessa patienter? Skriv dina reflektioner i kommentarsfältet nedan.

Instruktion om hur kompetenstrappan kan användas:

Kompetenstrappan

Du kan ladda ned trappan som en pdf-fil genom att klicka på nedladdningssymbolen.